| From | Andreas på Timbro förlag <[email protected]> |
| Subject | Aldrig känns världen mer avlägsen än i en svensk valrörelse |
| Date | September 9, 2026 6:05 AM |
Links have been removed from this email. Learn more in the FAQ.
Links have been removed from this email. Learn more in the FAQ.
Läs det här mailet i din webbläsare ([link removed])
** Aldrig känns världen mer avlägsen än i en svensk valrörelse.
------------------------------------------------------------
Bara några dagar återstår av valrörelsen och inget tycks längre kunna rädda omdömet: den blev inte särskilt bra.
Visst. Ett par tunga avslöjanden, med Expressens granskning av antisemitismen inom Vänsterpartiet som den allra mest angelägna. En och annan pigg debatt. Ebba Busch i bättre form är någonsin.
Men överlag: Otydliga skiljelinjer. Orimliga mängder utspel som inte ens partierna själva låtsades bry sig om. Oproportionerligt stort intresse för det minsta partiets chanser att klara spärren.
Och i stället för riktiga och viktiga konflikter fylldes medieutrymmet av en rad pseudodebatter där journalister själva återkommande blev aktörer.
Allra mest besvärande är dock frånvaron av omvärlden.
Jo, jag vet att det alltid är så. Svenska väljare utser sina lokala, regionala och nationella företrädare. Dessa berättar om allt bra de ska göra för svenska väljare. Så är det och så måste det få vara.
Men i år skaver provinsialismen lite extra.
Debatter om exempelvis klimat, migration och ekonomi blir smått obegripliga när omvärlden utelämnas. Detta fick en övertydlig illustration genom gårdagens reaktioner på Pisa-mätningen. Sverige är en del av en globalt sjunkande kunskapstrend och ändå låtsas alla som om skolresultaten korrelerar med regringsskiften. Det är genant för alla inblandade.
Lika besvärande är frånvaron av utrikes- och säkerhetspolitisk debatt. Det går förvisso att tolka detta som uttryck för en mycket glädjande konsensus. Regeringen är en av EU:s allra mest pålitliga när det gäller stöd till Ukraina. Oppositionen söker inte strid om detta. Försvarsministerns popularitet handlar säkert till del om person; men också om själva sakfrågan. Villkoret för att Moderaterna skulle vara beredda att släppa in SD i regeringsförhandlingar 2022 var att de helhjärtat ställde upp på den svenska linjen. Det är därför heller ingen slump att Expos avslöjande av den proryska SD-tjänstemannen utgör ett av mycket få tillfällen under mandatperioden då den moderata partiledningen framfört öppen kritik.
Enigheten är av godo, svenska väljare kan sannolikt vara trygga i att kursen ligger fast.
Men samtidigt är det som om allvaret i omvärldsläget ändå inte förmår sjunka in.
I söndags vann AfD en överlägsen seger delstatsvalet i Sachsen-Anhalt. Tre mandat fattas för ensam majoritet. AfD:s ledare Alice Weidel önskar nyval till förbundsdagen och spår att Friedrich Merz är borta före jul.
I Frankrike visar upprepade opinionsmätningar att Marine Le Pen flyttar in i Élyséepalatset efter Emanuel Macron i maj.
Riktigt så närstående är inte ett maktskifte i Berlin med regeringen är svårt skadeskjuten. Och även om Le Pen har modererat sina ståndpunkter på senare år har hon under stora delar av sin karriärer livnärt sig på samma pro-ryska, protektionistiska och populistiska häxbrygd som AfD helt ohämmat kränger till de tyska väljarna.
Maktbalansen i Europa skiftar och inte i en positiv riktning.
Valet på söndag handlar därför om mer än priset på diesel och tandvård. Det handlar om vem som ska sitta vid förhandlingsbordet i Bryssel och försvara Europas stöd till Ukraina när andra sviker. Om vem som kan argumentera bäst för att Europa måste våga släppa den politiska kontrollen och avreglera sina marknader för att ekonomin ska kunna växa och ge EU tyngd nog att stå upp mot USA och Kina. Om vem som fortfarande vågar tro på öppenhet, handel, fria marknader och fri rörlighet när andra länders ledare skräms av sina väljare.
Vågar man hoppas att åtminstone några partiledare vågar prata om detta under valrörelsens sista dagar?
***
På fredag har det gått ett kvartssekel sedan den där tisdagseftermiddagen när vi alla stannade upp och insåg att världen skulle förändras. Det känns väldigt långt borta, samtidigt som vi fortfarande lever i skuggan av de ödedigra vägval som gjordes då. Om detta handlar Världen efter 11 september ([link removed]) som är Mattias Svenssons mörkaste bok hittills (och då har han ändå skrivit om svensk alkoholpolitik). Läs den, men behåll lampan tänd.
***
Häromdagen förklarade Centerpartiets partisekreterare Hannes Hervieu på en presskonferens tillsammans med Birgitta Ohlsson ([link removed]) att partiet stod redo att axla ansvaret för den liberala rörelsen i Sverige, i händelse av att Liberalerna försvinner från scenen. Det är säkert väl menat och jag önskar såväl Centerpartiet som Liberalerna en strålande framtid. Jag kan dock lugna alla inblandade med att den liberala idéutvecklingen är väl omhändertagen av oss på Timbro och många andra som jobbar med lite längre tidsperspektiv än fyraåriga mandatperioder. Ett lästips är En liberal kanon för tjugohundratalet ([link removed]) som vi tagt fram med vännerna på Liberal Debatt.
/Andreas Johansson Heinö
Följ på Twitter: @JohanssonHeino ([link removed])
Länk till texten här ([link removed])
Vem skulle någonsin rösta på oss?
Hela Ideologipoddgänget samlas för att prata om visioner och långsiktig idéutveckling. Det tas fram egna valaffischer och det spekuleras kring om partier i dag ens har förmåga att tänka visionärt.
Spoiler: Här hittar du inte framtidens partipolitiska kampanjmakare. Kanske vill vi mest jobba mindre.
Lyssna här ([link removed])
[link removed]
[link removed]
** Timbro förlag på Bokmässan 2026
------------------------------------------------------------
Programmet ([link removed])
[link removed]
** Ideologiaftons stora eftervalsanalys
------------------------------------------------------------
** 16 september
------------------------------------------------------------
Sverige – vi har ett resultat.
Efter veckor av debatter, vallöften och opinionsmätningar vet vi hur det svenska folket har röstat. Frågan om hur man ska förstå valresultatet och vilka frågor som egentligen avgjorde valet återstår däremot.
Höstens första Ideologiafton ägnar vi åt ideologisk eftervalsanalys. Hur gick valet och varför? Vilka idéströmningar kunde man se under valrörelsen? Vad borde borgerligheten göra framöver?
Kvällens gäster är:
Patrik Kronqvist, politisk redaktör Expressen
Markus Uvell, opinionsanalytiker och författare till den aktuella boken Det här jävla landet ([link removed]) .
Johanna Grönbäck, redaktör på Timbro förlag och doktorand i teknik och samhälle.
Samtalet leds av
Catarina Starfelt.
Anmäl dig ([link removed])
[link removed]
** “I Sverige tar vi lätt vår kultur för given”
------------------------------------------------------------
I de ockuperade områdena är det förbjudet att tala och lära ut ukrainska i skolan. Dessutom har ukrainare i de ockuperade områdena arresterats och satts i fängelse för att de har sjungit folkvisor eller reciterat traditionell poesi.
I Sverige är det lätt att betrakta kulturarv, nationalskalder och ett gemensamt språk med misstänksamhet – som om nationell kultur i sig vore nationalism. Men det är att blanda ihop nationalism som politisk ideologi med nationell gemenskap.
Det är tyvärr ofta först när kulturen hotas som dess betydelse blir uppenbar. Ukrainarna vet vad som händer när kulturen blir ett krigsmål. Vi bör inte behöva uppleva det för att förstå varför den är värd att försvara.
Läs hela texten av Kristina Cekanovic om Taras Sjevtjenkos Dikter i Svenska Dagbladet ([link removed])
Köp boken ([link removed])
[link removed]
** “Sovjetmotstånd i motvind”
------------------------------------------------------------
“Boken knyter samman de unga borgerliga frihetskämparna i Östeuropeiska Solidaritetskommttén mot det sovjetiska imperiet med dagens frihetskamp i väst för Ukrainas sak. Utvik slutar sin framställning med ett besök på Måndagsrörelsen i Helsingborg. Flera av de tidigare aktivisterna i ÖESK är nu aktiva i just Måndagsrörelsen. Konfliktpunkterna är desamma: demokrati eller diktatur, yttrandefrihet eller censur, nationellt oberoende eller auktoritära staters imperialistiska ambitioner.
Låt inte denna angelägna bok drunkna i bokfloden. Läs och begrunda! Varför inte använda den i en studiecirkel? Stoppa Sovjetimperialismen! är inte bara av historiskt intresse. Ett särskilt lovord för alla lästips och alla illustrationer med dåtida affischer.”
Läs hela recensionen av Gunnar Hyltén-Cavallius i Svensk Tidskrift här ([link removed])
Köp boken ([link removed])
[link removed]
[link removed]
[link removed]
Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])
** Aldrig känns världen mer avlägsen än i en svensk valrörelse.
------------------------------------------------------------
Bara några dagar återstår av valrörelsen och inget tycks längre kunna rädda omdömet: den blev inte särskilt bra.
Visst. Ett par tunga avslöjanden, med Expressens granskning av antisemitismen inom Vänsterpartiet som den allra mest angelägna. En och annan pigg debatt. Ebba Busch i bättre form är någonsin.
Men överlag: Otydliga skiljelinjer. Orimliga mängder utspel som inte ens partierna själva låtsades bry sig om. Oproportionerligt stort intresse för det minsta partiets chanser att klara spärren.
Och i stället för riktiga och viktiga konflikter fylldes medieutrymmet av en rad pseudodebatter där journalister själva återkommande blev aktörer.
Allra mest besvärande är dock frånvaron av omvärlden.
Jo, jag vet att det alltid är så. Svenska väljare utser sina lokala, regionala och nationella företrädare. Dessa berättar om allt bra de ska göra för svenska väljare. Så är det och så måste det få vara.
Men i år skaver provinsialismen lite extra.
Debatter om exempelvis klimat, migration och ekonomi blir smått obegripliga när omvärlden utelämnas. Detta fick en övertydlig illustration genom gårdagens reaktioner på Pisa-mätningen. Sverige är en del av en globalt sjunkande kunskapstrend och ändå låtsas alla som om skolresultaten korrelerar med regringsskiften. Det är genant för alla inblandade.
Lika besvärande är frånvaron av utrikes- och säkerhetspolitisk debatt. Det går förvisso att tolka detta som uttryck för en mycket glädjande konsensus. Regeringen är en av EU:s allra mest pålitliga när det gäller stöd till Ukraina. Oppositionen söker inte strid om detta. Försvarsministerns popularitet handlar säkert till del om person; men också om själva sakfrågan. Villkoret för att Moderaterna skulle vara beredda att släppa in SD i regeringsförhandlingar 2022 var att de helhjärtat ställde upp på den svenska linjen. Det är därför heller ingen slump att Expos avslöjande av den proryska SD-tjänstemannen utgör ett av mycket få tillfällen under mandatperioden då den moderata partiledningen framfört öppen kritik.
Enigheten är av godo, svenska väljare kan sannolikt vara trygga i att kursen ligger fast.
Men samtidigt är det som om allvaret i omvärldsläget ändå inte förmår sjunka in.
I söndags vann AfD en överlägsen seger delstatsvalet i Sachsen-Anhalt. Tre mandat fattas för ensam majoritet. AfD:s ledare Alice Weidel önskar nyval till förbundsdagen och spår att Friedrich Merz är borta före jul.
I Frankrike visar upprepade opinionsmätningar att Marine Le Pen flyttar in i Élyséepalatset efter Emanuel Macron i maj.
Riktigt så närstående är inte ett maktskifte i Berlin med regeringen är svårt skadeskjuten. Och även om Le Pen har modererat sina ståndpunkter på senare år har hon under stora delar av sin karriärer livnärt sig på samma pro-ryska, protektionistiska och populistiska häxbrygd som AfD helt ohämmat kränger till de tyska väljarna.
Maktbalansen i Europa skiftar och inte i en positiv riktning.
Valet på söndag handlar därför om mer än priset på diesel och tandvård. Det handlar om vem som ska sitta vid förhandlingsbordet i Bryssel och försvara Europas stöd till Ukraina när andra sviker. Om vem som kan argumentera bäst för att Europa måste våga släppa den politiska kontrollen och avreglera sina marknader för att ekonomin ska kunna växa och ge EU tyngd nog att stå upp mot USA och Kina. Om vem som fortfarande vågar tro på öppenhet, handel, fria marknader och fri rörlighet när andra länders ledare skräms av sina väljare.
Vågar man hoppas att åtminstone några partiledare vågar prata om detta under valrörelsens sista dagar?
***
På fredag har det gått ett kvartssekel sedan den där tisdagseftermiddagen när vi alla stannade upp och insåg att världen skulle förändras. Det känns väldigt långt borta, samtidigt som vi fortfarande lever i skuggan av de ödedigra vägval som gjordes då. Om detta handlar Världen efter 11 september ([link removed]) som är Mattias Svenssons mörkaste bok hittills (och då har han ändå skrivit om svensk alkoholpolitik). Läs den, men behåll lampan tänd.
***
Häromdagen förklarade Centerpartiets partisekreterare Hannes Hervieu på en presskonferens tillsammans med Birgitta Ohlsson ([link removed]) att partiet stod redo att axla ansvaret för den liberala rörelsen i Sverige, i händelse av att Liberalerna försvinner från scenen. Det är säkert väl menat och jag önskar såväl Centerpartiet som Liberalerna en strålande framtid. Jag kan dock lugna alla inblandade med att den liberala idéutvecklingen är väl omhändertagen av oss på Timbro och många andra som jobbar med lite längre tidsperspektiv än fyraåriga mandatperioder. Ett lästips är En liberal kanon för tjugohundratalet ([link removed]) som vi tagt fram med vännerna på Liberal Debatt.
/Andreas Johansson Heinö
Följ på Twitter: @JohanssonHeino ([link removed])
Länk till texten här ([link removed])
Vem skulle någonsin rösta på oss?
Hela Ideologipoddgänget samlas för att prata om visioner och långsiktig idéutveckling. Det tas fram egna valaffischer och det spekuleras kring om partier i dag ens har förmåga att tänka visionärt.
Spoiler: Här hittar du inte framtidens partipolitiska kampanjmakare. Kanske vill vi mest jobba mindre.
Lyssna här ([link removed])
[link removed]
[link removed]
** Timbro förlag på Bokmässan 2026
------------------------------------------------------------
Programmet ([link removed])
[link removed]
** Ideologiaftons stora eftervalsanalys
------------------------------------------------------------
** 16 september
------------------------------------------------------------
Sverige – vi har ett resultat.
Efter veckor av debatter, vallöften och opinionsmätningar vet vi hur det svenska folket har röstat. Frågan om hur man ska förstå valresultatet och vilka frågor som egentligen avgjorde valet återstår däremot.
Höstens första Ideologiafton ägnar vi åt ideologisk eftervalsanalys. Hur gick valet och varför? Vilka idéströmningar kunde man se under valrörelsen? Vad borde borgerligheten göra framöver?
Kvällens gäster är:
Patrik Kronqvist, politisk redaktör Expressen
Markus Uvell, opinionsanalytiker och författare till den aktuella boken Det här jävla landet ([link removed]) .
Johanna Grönbäck, redaktör på Timbro förlag och doktorand i teknik och samhälle.
Samtalet leds av
Catarina Starfelt.
Anmäl dig ([link removed])
[link removed]
** “I Sverige tar vi lätt vår kultur för given”
------------------------------------------------------------
I de ockuperade områdena är det förbjudet att tala och lära ut ukrainska i skolan. Dessutom har ukrainare i de ockuperade områdena arresterats och satts i fängelse för att de har sjungit folkvisor eller reciterat traditionell poesi.
I Sverige är det lätt att betrakta kulturarv, nationalskalder och ett gemensamt språk med misstänksamhet – som om nationell kultur i sig vore nationalism. Men det är att blanda ihop nationalism som politisk ideologi med nationell gemenskap.
Det är tyvärr ofta först när kulturen hotas som dess betydelse blir uppenbar. Ukrainarna vet vad som händer när kulturen blir ett krigsmål. Vi bör inte behöva uppleva det för att förstå varför den är värd att försvara.
Läs hela texten av Kristina Cekanovic om Taras Sjevtjenkos Dikter i Svenska Dagbladet ([link removed])
Köp boken ([link removed])
[link removed]
** “Sovjetmotstånd i motvind”
------------------------------------------------------------
“Boken knyter samman de unga borgerliga frihetskämparna i Östeuropeiska Solidaritetskommttén mot det sovjetiska imperiet med dagens frihetskamp i väst för Ukrainas sak. Utvik slutar sin framställning med ett besök på Måndagsrörelsen i Helsingborg. Flera av de tidigare aktivisterna i ÖESK är nu aktiva i just Måndagsrörelsen. Konfliktpunkterna är desamma: demokrati eller diktatur, yttrandefrihet eller censur, nationellt oberoende eller auktoritära staters imperialistiska ambitioner.
Låt inte denna angelägna bok drunkna i bokfloden. Läs och begrunda! Varför inte använda den i en studiecirkel? Stoppa Sovjetimperialismen! är inte bara av historiskt intresse. Ett särskilt lovord för alla lästips och alla illustrationer med dåtida affischer.”
Läs hela recensionen av Gunnar Hyltén-Cavallius i Svensk Tidskrift här ([link removed])
Köp boken ([link removed])
[link removed]
[link removed]
[link removed]
Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])
