| From | Andreas på Timbro förlag <[email protected]> |
| Subject | Kan en höger utan Liberalerna någonsin vinna val i Sverige? |
| Date | September 2, 2026 6:07 AM |
Links have been removed from this email. Learn more in the FAQ.
Links have been removed from this email. Learn more in the FAQ.
Läs det här mailet i din webbläsare ([link removed])
** Kan en höger utan Liberalerna någonsin vinna val i Sverige?
------------------------------------------------------------
Imorgon löper Jimmie Åkessons deadline för Liberalerna ut: har inte partiet nått 3,5 procent i opinionsmätningarna uppmanar han deras väljare att istället rösta på andra Tidöpartier.
Rimligen är denna morgons glada mätning från Novus ([link removed]) , där L får 3,3 procent, tillräckligt för att Åkesson ska låta sig nöjas.
Synd då att inte Ulf Kristersson kunde hålla sig. Redan igår uppmanade han Moderatväljare att inte stödrösta. “Varje parti måste vinna väljare på egna meriter”, sade han ([link removed]) . Och la till att Tidö minsann kan vinna valet även utan Liberalerna.
Så är det förstås inte. Åker Liberalerna ut är Tidö historia, vilket i alla fall Expressen inser.
Men förlusten vore större än så.
Borgerligheten har vunnit fyra stora segrar under efterkrigstiden. Liberalerna har varit helt avgörande vid samtliga tillfällen. Självfallet i betydelse att deras medverkan har varit nödvändig för att samla ihop tillräckligt många mandat.
Men ännu viktigare är att Liberalerna bidragit till att göra det borgerliga alternativet mer lockande.
1976 utgjorde Folkpartiet tillsammans med Centerpartiet alltjämt den så kallade mitten i svensk politik. Det var en tid när skepsisen mot Moderaternas högerpolitik var mycket stor. FP och C lovade väljarna att en borgerlig regering skulle ha sin tyngdpunkt i mitten, inte till höger. Så blev det också.
1991 var det Folkpartiet som tillsammans med Moderaterna lade fast kursen för borgerligheten när Bengt Westerberg och Carl Bildt lanserade “Ny start för Sverige” som sedan kom att utgöra stommen i regeringsförklaringen. Till skillnad från 1976 hade man både ambitioner och förmåga att genomföra stora reformer. Hela spelplanen hade förflyttats högerut men politikens innehåll var huvudsakligen liberalt.
2006 kunde Alliansen vinna en majoritet sedan Moderaterna anpassat stora delar av sin ekonomiska politik till de övriga borgerliga partierna, inklusive Folkpartiet. Sverige gick återigen högerut, politikens tyngdpunkt var även denna gång liberal.
2022 kunde Moderaterna bilda regering med knapp marginal. Väljarna röstade på vad Ulf Kristersson i valrörelsen konsekvent benämnde som “partierna på min sida av politiken”. Huruvida Liberalerna skulle ingå i en regering var den här gången inte klargjort på förhand. Istället pratade Kristersson återkommande om en “1-2-3”-lösning. Tidöregeringens politik har, till skillnad från de föregående Moderatledda regeringarna, haft en mer konservativ tyngdpunkt där Liberalerna, enligt både sig själva och Jimmie Åkesson, fungerat som en liberal broms.
Om Tidö förlorar valet kommer varje seriös eftervalsanalys rimligen inledas med konstaterandet att Tidös tyngdpunkt blev mer konservativ och mindre liberal än vad väljarna hade röstat för.
Det går att förstå både kortsiktigheten och uppgivenheten hos dem som nu försöker få borgerliga väljare att låta Liberalerna självdö.
Men valet den 13 september handlar om mer än de kommande fyra åren. Försvinner Liberalerna är svensk borgerlighet förändrad för mycket lång tid framåt.
Denna borgerlighet har i mer än ett halvt sekel framgångsrikt balanserat socialliberalism, liberalkonservatism och, om än alltför sparsamt enligt mig, några nypor nyliberalism. Borgerligheten definierades länge i termer av vad alla var emot – vilket ledde till beskrivningen “de icke-socialistiska partierna” – men i själva verket var samsynen stor om vad som gör ett samhälle rikt och välfungerande.
Varje tid har haft sina strider men det har funnits en idépolitisk kärna av individualism, marknadsliberalism, öppenhet mot omvärlden, tilltro till rättsstatens institutioner. Som allmänborgerlig väljare har man kunnat känna en trygghet i att dessa värderingar värnas av alla ingående parter och att de inbördes styrkeförhållandena spelar mindre roll.
Risken är överhängande att vi efter valet 2026 har ett liberalt parti utanför riksdagen och ett som har parkerat på vänstersidan av politiken. Och således en högeropposition bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Kommer Moderaterna i en sådan konstellation klara av de dubbla rollerna att båda vara ett samlande, statsbärande parti med regeringsledarambitioner, en roll man mycket skickligt intagit under såväl Reinfeldt som Kristersson, och samtidigt återuppfinna sig själva som det ideologiskt förankrade och reforminriktade idéparti man var under Bohman och Bildt?
Varken Allians- eller Tidöåren inger skäl att vara optimist.
Och kommer en sådan höger någonsin kunna vinna val i Sverige? De historiska erfarenheterna talar faktiskt emot.
Visst är fortsatt Tidö-majoritet ett fullgott skäl att rösta på Liberalerna. Men partiet kommer att behövas i borgerligheten även vid en förlust.
Lita aldrig på en folkpartist, brukade moderater skämta. Jag tror inte de förstår hur mycket de kommer sakna dem om några veckor.
***
Ni missar väl inte alla nya böcker från oss? Här ([link removed]) finns alla nyheter samlade.
/Andreas Johansson Heinö
Följ på Twitter: @JohanssonHeino ([link removed])
Länk till texten här ([link removed])
Kommer Ryssland gå under?
En gång föll Sovjetunionen samman i femton delar. Går Ryssland samma öde till mötes?
I detta samtal får vi höra Stefan Hedlund, professor emeritus i öststatsforskning vid Uppsala universitet, prata om innehållet i sin nya bok Moskvastatens återkomst och undergång ([link removed]) .
Lyssna här ([link removed])
[link removed]
Medverkar gör även Carolina Vendil Pallin, forskare inom Rysslandsstudier, Bo Hugemark, överste och säkerhetspolitisk kommentator och Joakim Paasikivi, Senior Geopolitical Advisor vid Mannheimer Swartling samt utbildad officer. Samtalet leds av Fredrik Segerfeldt, Timbro, och spelades in under lanseringen i augusti 2026.
[link removed]
** Världen efter 11 september
------------------------------------------------------------
Länge hade världen gått mot en friare, tryggare och mer demokratisk framtid. Många menade att detta utgjorde historiens lyckliga slut. Men historien återkom. Bara veckor efter den 11 september gällde helt andra regler än tidigare. Kriget mot terrorismen ansågs kräva att alla resurser mobiliserades och alla statliga befogenheter användes.
Med CIA:s tortyrprogram och det fatala beslutet att invadera Irak etablerades en tro på att de mest omfattande och brutala statliga åtgärderna var de bästa. Frihetens land – USA – kom att kopiera tortyrmetoder från det kollapsade Sovjetunionen. En grupp målmedvetna jurister verkade för att presidenten i en allvarlig kris borde ha oinskränkt makt.
Välkommen till lanseringen av Världen efter 11 september ([link removed]) [link removed] i samtal under lanseringen gör:
Mattias Svensson – Ledarskribent på Svenska Dagbladet och författare till boken.
Catarina Starfelt – Redaktör på Timbro förlag och aktuell med boken Liberalismen efter historiens återkomst ([link removed]) (Timbro förlag).
Jens Nordqvist – Journalist och författare till en trilogi om islamistisk terrorism (Historiska Media) och Kommando Holger Meins ([link removed]) om västtysk terrorism (Ordfront).
Torbjörn Elensky – Författare, kulturskribent, librettist och dramatiker. Senast aktuell med Livet efter framtiden ([link removed]) (Fri Tanke förlag).
Modererar samtalet gör Johanna Grönbäck, redaktör på Timbro förlag.
Anmäl dig ([link removed])
[link removed]
** Lansering: Samtida bekännelser
------------------------------------------------------------
Martin Jonols har tillhört vänstern i hela sitt liv. Nu gör han det inte längre. Vad hände? Hur går det till när en människa ändrar värderingar mitt i livet?
Välkommen till lanseringen av Samtida bekännelser ([link removed]) , skriven av Martin Jonols.
Medverkar i panelsamtal under lanseringen gör:
Martin Jonols, författare, dramatiker och regissör. Han har bland annat skrivit den självbiografiska boken Stalin på Östermalm (2021).
Matilda Berg, reporter på tidskriften Kvartal.
Widar Andersson, Krönikör och skribent, tidigare chefredaktör på Folkbladet och före detta riksdagsledamot (S).
Samtalet modereras av Catarina Starfelt, redaktör på Timbro förlag.
[link removed]
** Ideologiaftons stora eftervalsanalys
------------------------------------------------------------
** 16 september
------------------------------------------------------------
Sverige – vi har ett resultat.
Efter veckor av debatter, vallöften och opinionsmätningar vet vi hur det svenska folket har röstat. Frågan om hur man ska förstå valresultatet och vilka frågor som egentligen avgjorde valet återstår däremot.
Höstens första Ideologiafton ägnar vi åt ideologisk eftervalsanalys. Hur gick valet och varför? Vilka idéströmningar kunde man se under valrörelsen? Vad borde borgerligheten göra framöver?
Kvällens gäster är:
Patrik Kronqvist, politisk redaktör Expressen
Markus Uvell, opinionsanalytiker och författare till den aktuella boken Det här jävla landet ([link removed]) .
Johanna Grönbäck, redaktör på Timbro förlag och doktorand i teknik och samhälle.
Samtalet leds av
Catarina Starfelt.
Anmäl dig ([link removed])
[link removed]
“Erik Zsiga kommer i dagarna ut med boken ”Hallands joyride – reportage
om en resa till globalisering, liberalisering och urbanisering”. Boken är en
hyllning till Halland, som lyfts fram som ett mönsterexempel på utveckling
och modernisering.”
”Hallands joyride” är uppdelad i sex kapitel som skildrar olika skeden och teman i den halländska historien och samtiden. Det handlar bland annat om hur 1800-talets moderniseringsprocess kröntes med bygget av Grimetons radiostation 1926, och om hur Varberg tog ett nytt språng in i en ny tid på 1970-talet med bygget av Ringhals.
[link removed]
[link removed]
** Reaktioner från debatten på Debaser!
------------------------------------------------------------
[link removed]
“När debatten är över dröjer sig de flesta i publiken kvar i lokalen och beställer mer att dricka. En seger för evenemanget, får man säga.” – Svenska Dagbladet ([link removed])
“I en valrörelse där oseriösa format av valbevakning har gått överstyr, är det lätt att bli orolig över försök att förena lättillgänglighet, humor, och politik. Men Slaget om framtiden lyckas hitta denna sweet spot.” – KULT Magasin ([link removed])
[link removed]
[link removed]
[link removed]
[link removed]
Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])
** Kan en höger utan Liberalerna någonsin vinna val i Sverige?
------------------------------------------------------------
Imorgon löper Jimmie Åkessons deadline för Liberalerna ut: har inte partiet nått 3,5 procent i opinionsmätningarna uppmanar han deras väljare att istället rösta på andra Tidöpartier.
Rimligen är denna morgons glada mätning från Novus ([link removed]) , där L får 3,3 procent, tillräckligt för att Åkesson ska låta sig nöjas.
Synd då att inte Ulf Kristersson kunde hålla sig. Redan igår uppmanade han Moderatväljare att inte stödrösta. “Varje parti måste vinna väljare på egna meriter”, sade han ([link removed]) . Och la till att Tidö minsann kan vinna valet även utan Liberalerna.
Så är det förstås inte. Åker Liberalerna ut är Tidö historia, vilket i alla fall Expressen inser.
Men förlusten vore större än så.
Borgerligheten har vunnit fyra stora segrar under efterkrigstiden. Liberalerna har varit helt avgörande vid samtliga tillfällen. Självfallet i betydelse att deras medverkan har varit nödvändig för att samla ihop tillräckligt många mandat.
Men ännu viktigare är att Liberalerna bidragit till att göra det borgerliga alternativet mer lockande.
1976 utgjorde Folkpartiet tillsammans med Centerpartiet alltjämt den så kallade mitten i svensk politik. Det var en tid när skepsisen mot Moderaternas högerpolitik var mycket stor. FP och C lovade väljarna att en borgerlig regering skulle ha sin tyngdpunkt i mitten, inte till höger. Så blev det också.
1991 var det Folkpartiet som tillsammans med Moderaterna lade fast kursen för borgerligheten när Bengt Westerberg och Carl Bildt lanserade “Ny start för Sverige” som sedan kom att utgöra stommen i regeringsförklaringen. Till skillnad från 1976 hade man både ambitioner och förmåga att genomföra stora reformer. Hela spelplanen hade förflyttats högerut men politikens innehåll var huvudsakligen liberalt.
2006 kunde Alliansen vinna en majoritet sedan Moderaterna anpassat stora delar av sin ekonomiska politik till de övriga borgerliga partierna, inklusive Folkpartiet. Sverige gick återigen högerut, politikens tyngdpunkt var även denna gång liberal.
2022 kunde Moderaterna bilda regering med knapp marginal. Väljarna röstade på vad Ulf Kristersson i valrörelsen konsekvent benämnde som “partierna på min sida av politiken”. Huruvida Liberalerna skulle ingå i en regering var den här gången inte klargjort på förhand. Istället pratade Kristersson återkommande om en “1-2-3”-lösning. Tidöregeringens politik har, till skillnad från de föregående Moderatledda regeringarna, haft en mer konservativ tyngdpunkt där Liberalerna, enligt både sig själva och Jimmie Åkesson, fungerat som en liberal broms.
Om Tidö förlorar valet kommer varje seriös eftervalsanalys rimligen inledas med konstaterandet att Tidös tyngdpunkt blev mer konservativ och mindre liberal än vad väljarna hade röstat för.
Det går att förstå både kortsiktigheten och uppgivenheten hos dem som nu försöker få borgerliga väljare att låta Liberalerna självdö.
Men valet den 13 september handlar om mer än de kommande fyra åren. Försvinner Liberalerna är svensk borgerlighet förändrad för mycket lång tid framåt.
Denna borgerlighet har i mer än ett halvt sekel framgångsrikt balanserat socialliberalism, liberalkonservatism och, om än alltför sparsamt enligt mig, några nypor nyliberalism. Borgerligheten definierades länge i termer av vad alla var emot – vilket ledde till beskrivningen “de icke-socialistiska partierna” – men i själva verket var samsynen stor om vad som gör ett samhälle rikt och välfungerande.
Varje tid har haft sina strider men det har funnits en idépolitisk kärna av individualism, marknadsliberalism, öppenhet mot omvärlden, tilltro till rättsstatens institutioner. Som allmänborgerlig väljare har man kunnat känna en trygghet i att dessa värderingar värnas av alla ingående parter och att de inbördes styrkeförhållandena spelar mindre roll.
Risken är överhängande att vi efter valet 2026 har ett liberalt parti utanför riksdagen och ett som har parkerat på vänstersidan av politiken. Och således en högeropposition bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Kommer Moderaterna i en sådan konstellation klara av de dubbla rollerna att båda vara ett samlande, statsbärande parti med regeringsledarambitioner, en roll man mycket skickligt intagit under såväl Reinfeldt som Kristersson, och samtidigt återuppfinna sig själva som det ideologiskt förankrade och reforminriktade idéparti man var under Bohman och Bildt?
Varken Allians- eller Tidöåren inger skäl att vara optimist.
Och kommer en sådan höger någonsin kunna vinna val i Sverige? De historiska erfarenheterna talar faktiskt emot.
Visst är fortsatt Tidö-majoritet ett fullgott skäl att rösta på Liberalerna. Men partiet kommer att behövas i borgerligheten även vid en förlust.
Lita aldrig på en folkpartist, brukade moderater skämta. Jag tror inte de förstår hur mycket de kommer sakna dem om några veckor.
***
Ni missar väl inte alla nya böcker från oss? Här ([link removed]) finns alla nyheter samlade.
/Andreas Johansson Heinö
Följ på Twitter: @JohanssonHeino ([link removed])
Länk till texten här ([link removed])
Kommer Ryssland gå under?
En gång föll Sovjetunionen samman i femton delar. Går Ryssland samma öde till mötes?
I detta samtal får vi höra Stefan Hedlund, professor emeritus i öststatsforskning vid Uppsala universitet, prata om innehållet i sin nya bok Moskvastatens återkomst och undergång ([link removed]) .
Lyssna här ([link removed])
[link removed]
Medverkar gör även Carolina Vendil Pallin, forskare inom Rysslandsstudier, Bo Hugemark, överste och säkerhetspolitisk kommentator och Joakim Paasikivi, Senior Geopolitical Advisor vid Mannheimer Swartling samt utbildad officer. Samtalet leds av Fredrik Segerfeldt, Timbro, och spelades in under lanseringen i augusti 2026.
[link removed]
** Världen efter 11 september
------------------------------------------------------------
Länge hade världen gått mot en friare, tryggare och mer demokratisk framtid. Många menade att detta utgjorde historiens lyckliga slut. Men historien återkom. Bara veckor efter den 11 september gällde helt andra regler än tidigare. Kriget mot terrorismen ansågs kräva att alla resurser mobiliserades och alla statliga befogenheter användes.
Med CIA:s tortyrprogram och det fatala beslutet att invadera Irak etablerades en tro på att de mest omfattande och brutala statliga åtgärderna var de bästa. Frihetens land – USA – kom att kopiera tortyrmetoder från det kollapsade Sovjetunionen. En grupp målmedvetna jurister verkade för att presidenten i en allvarlig kris borde ha oinskränkt makt.
Välkommen till lanseringen av Världen efter 11 september ([link removed]) [link removed] i samtal under lanseringen gör:
Mattias Svensson – Ledarskribent på Svenska Dagbladet och författare till boken.
Catarina Starfelt – Redaktör på Timbro förlag och aktuell med boken Liberalismen efter historiens återkomst ([link removed]) (Timbro förlag).
Jens Nordqvist – Journalist och författare till en trilogi om islamistisk terrorism (Historiska Media) och Kommando Holger Meins ([link removed]) om västtysk terrorism (Ordfront).
Torbjörn Elensky – Författare, kulturskribent, librettist och dramatiker. Senast aktuell med Livet efter framtiden ([link removed]) (Fri Tanke förlag).
Modererar samtalet gör Johanna Grönbäck, redaktör på Timbro förlag.
Anmäl dig ([link removed])
[link removed]
** Lansering: Samtida bekännelser
------------------------------------------------------------
Martin Jonols har tillhört vänstern i hela sitt liv. Nu gör han det inte längre. Vad hände? Hur går det till när en människa ändrar värderingar mitt i livet?
Välkommen till lanseringen av Samtida bekännelser ([link removed]) , skriven av Martin Jonols.
Medverkar i panelsamtal under lanseringen gör:
Martin Jonols, författare, dramatiker och regissör. Han har bland annat skrivit den självbiografiska boken Stalin på Östermalm (2021).
Matilda Berg, reporter på tidskriften Kvartal.
Widar Andersson, Krönikör och skribent, tidigare chefredaktör på Folkbladet och före detta riksdagsledamot (S).
Samtalet modereras av Catarina Starfelt, redaktör på Timbro förlag.
[link removed]
** Ideologiaftons stora eftervalsanalys
------------------------------------------------------------
** 16 september
------------------------------------------------------------
Sverige – vi har ett resultat.
Efter veckor av debatter, vallöften och opinionsmätningar vet vi hur det svenska folket har röstat. Frågan om hur man ska förstå valresultatet och vilka frågor som egentligen avgjorde valet återstår däremot.
Höstens första Ideologiafton ägnar vi åt ideologisk eftervalsanalys. Hur gick valet och varför? Vilka idéströmningar kunde man se under valrörelsen? Vad borde borgerligheten göra framöver?
Kvällens gäster är:
Patrik Kronqvist, politisk redaktör Expressen
Markus Uvell, opinionsanalytiker och författare till den aktuella boken Det här jävla landet ([link removed]) .
Johanna Grönbäck, redaktör på Timbro förlag och doktorand i teknik och samhälle.
Samtalet leds av
Catarina Starfelt.
Anmäl dig ([link removed])
[link removed]
“Erik Zsiga kommer i dagarna ut med boken ”Hallands joyride – reportage
om en resa till globalisering, liberalisering och urbanisering”. Boken är en
hyllning till Halland, som lyfts fram som ett mönsterexempel på utveckling
och modernisering.”
”Hallands joyride” är uppdelad i sex kapitel som skildrar olika skeden och teman i den halländska historien och samtiden. Det handlar bland annat om hur 1800-talets moderniseringsprocess kröntes med bygget av Grimetons radiostation 1926, och om hur Varberg tog ett nytt språng in i en ny tid på 1970-talet med bygget av Ringhals.
[link removed]
[link removed]
** Reaktioner från debatten på Debaser!
------------------------------------------------------------
[link removed]
“När debatten är över dröjer sig de flesta i publiken kvar i lokalen och beställer mer att dricka. En seger för evenemanget, får man säga.” – Svenska Dagbladet ([link removed])
“I en valrörelse där oseriösa format av valbevakning har gått överstyr, är det lätt att bli orolig över försök att förena lättillgänglighet, humor, och politik. Men Slaget om framtiden lyckas hitta denna sweet spot.” – KULT Magasin ([link removed])
[link removed]
[link removed]
[link removed]
[link removed]
Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])
