Läs det här mailet i din webbläsare ([link removed])
** Dagen då SOM-institutet blev kanonmat i kulturkriget
------------------------------------------------------------
Det finns en fascinerande paradox med Sverigedemokraterna.
SD är, åtminstone enligt dem själva, partiet för vanligt folk.
Men samtidigt är deras väljare så ovanliga att de inte tycks gå att fånga med vanliga undersökningsmetoder.
Igår publicerade Kvartal ([link removed]) den första delen i en granskning av förtroendet för public service. Artikeln handlade om SOM-institutet vid Göteborgs universitet, vars årliga mätningar har mycket hög status både inom akademin och i media och deras undersökningsresultat är ofta politisk hårdvaluta.
Den kritik som Kvartal lyfter fram – intressant nog genom en intervju med SOM-institutets tidigare föreståndare Johan Martinsson (för transparensens skull: vi är gamla doktorandkompisar) – är att institutet inte tar hänsyn till den låga andelen SD-väljare bland respondenterna. Att de, som det heter, inte “viktar” för SD. Tolv procent av de som svarat på frågebatteriet i den senaste undersökningen sade sig ha SD som bästa parti, att jämföra med de dryga tjugo procent som SD vanligen samlar i opinionsmätningar.
Det här slår då, eventuellt – det är oklart hur stor effekten egentligen är – bland annat igenom på den politiskt laddade frågan om förtroendet för public service.
Jättehögt, rapporterar årligen SOM-institutet med efterföljande skryt från public service-cheferna.
Förmodligen inte lika högt i verkligheten, hävdar Kvartal med stöd av Martinsson, som påpekar att partisympati är den “enskilt viktigaste demografiska parametern när man undersöker förtroendet för public service”.
Kvartals granskning är angelägen och det vore synd om den inte blir till mer än ny ammunition för dem som redan klättrat ner i kulturkrigets skyttegravar. Av reaktionerna igår ser det dock inte så hoppfullt ut. Det jublades från dem som vi redan vet ogillar public service och det var tyst från andra hållet, undantaget några public service-medarbetare som kritiserade reportaget. Kvartal själva hjälper inte direkt till heller med sin onödigt konfrontativa reklamkampanj.
För egen del tycker jag inte att det är självklart att SOM-institutet gör fel som avstår från att vikta. Det är en svår avvägning hur underrepresentationen av SD-sympatisörer ska hanteras. Ska man prioritera bästa tänkbara metod för att fånga opinionen här och nu eller värna kontinuitet i undersökningen vilket möjliggör bästa möjliga jämförelse över tid?
Jag lutar åt att det sistnämnda är viktigare. De långa tidsserierna är SOM:s ryggrad. Nivåskattningar (att avgöra hur stor andel som tycker en viss sak vid en viss tidpunkt) är alltid mycket vanskliga. Däremot kan vi med större säkerhet uttala oss om förändringar mellan två mätpunkter, givet att undersökningarna är gedigna.
SOM-institutet och dess forskare har dock goda skäl att bli mer transparenta i kommunikationen. Det är mycket olyckligt att somliga nu tar Kvartals granskning som ett “avslöjande”. Jag tycker också att det åligger forskarkollektivet att sätta ribban högt för vilka mätningar som det överhuvudtaget går att säga något om. Exempelvis bör statsvetare aldrig kommentera opinionsförändringar som inte är statistiskt säkerställda. En ökning med några promille är inte en ökning, det är en uppskattning inom felmarginalen för föregående mätning. Inget annat.
Jag tror också det vore bra för alla inblandade om ledningarna på Sveriges Radio och Sveriges Television kunde tagga ner lite. Skrytet om höga förtroendesiffror har varit påfrestande ganska länge. Likaså självbilden av att vara sista utposten innan demokratin går under.
Framförallt skaver det när den svulstiga retoriken konfronteras med de satsningar som faktiskt görs. Som Johan Croneman noterar ([link removed]) har SVT i flera valrörelser gått “i bräschen när det gäller att hitta på larviga tv-koncept för att göra folk av de folkvalda”. Jag har bara plågat mig igenom det ena av de två program han exemplifierar med (“Fördomsshowen”, jag avstår nog från “Taxi Fouad”) och kan bara konstatera att ett eventuellt sjunkande förtroende beror sannolikt mindre på mätmetoder än på dåligt omdöme hos programcheferna.
***
Lyssna gärna på Ideologipoddens avsnitt ([link removed]) tidigare i april där Johanna Grönbäck intervjuade Torbjörn Sjöström och Gustav Karreskog om opinionsundersökningar. Lärorikt och spänstigt!
/Andreas Johansson Heinö.
Följ på Twitter: @JohanssonHeino ([link removed])
Länk till texten här ([link removed])
Politisk kontroll
Kontroll har blivit vår tids stora politiska löfte. Politik handlar inte längre främst om frihet, rättvisa eller jämlikhet, utan om att utöva kontroll. Från Brexitkampanjen i Storbritannien till välfärdsdebatten i Sverige heter det att politiken ska ta tillbaka kontrollen.
I "Mer ordning, mindre kontroll: Svensk liberalisering under tre decennier" går Fredrik Johansson tillbaka till källorna för att försöka svara på vad det var som gjorde att man om- och avreglerade, privatiserade och konkurrensutsatte. Vilka problem upplevde man, och hur tänkte man lösa dem? Hade man kontroll på 1970- och 1980-talen? Blev det som man tänkte sig?
[link removed]
Lyssna här ([link removed])
[link removed]
** Webbinarium med Anders Johnson
------------------------------------------------------------
Handeln är ständigt aktuell, livsviktig för att vårt samhälle ska fungera och med djupa rötter i vår historia. Handeln bygger på frivilliga överenskommelser mellan köpare och säljare och gynnar normalt båda parter. En fungerande handel är inte bara betydelsefull för individen utan också för samhället som helhet.
Hör författaren av boken Den svenska handelns historia ([link removed]) (Förlaget Näringslivshistoria, 2025) och vinnaren av Näringslivshistoriska priset 2019 ([link removed]) Anders Johnson berätta om handeln från de tidiga handelsbodarna till dagens köpcentrum och nätbutiker. Moderator är Sara Johansson ([link removed]) .
[link removed]
** Lansering: Älskade skola
------------------------------------------------------------
Krisbilderna av skolan avlöser varandra. Lösningsförslagen varierar men de flesta tycks överens om att skolan har stora problem. Men är det verkligen så illa?
I
Älskade skola vill Amanda Hurst ge en sannare bild av skolväsendet. Därför har hon skrivit en hoppfull bok där hon med avstamp i såväl egna erfarenheter som forskning argumenterar för att politiken behöver ta ett steg tillbaka och lita till professionen.
Välkommen till lanseringen av Amanda Hursts bok
Älskade skola: Så gör vi en bra skola ännu bättre ([link removed]) .
Medverkar i samtal gör:
Nike Örbrink – gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus
Jonatan Lamy – ordförande för Sveriges Elevkårer
Josefin Malmqvist – riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna
Amanda Hurst – tidigare lärare, rektor, elevhälsochef och skolchef. Närmast kommer hon från rollen som vd för Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor
Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag.
Datum: Onsdag 29 april
Plats: Timbros lokaler – Kungsgatan 60, Stockholm
Tid: 17.00 öppnar vi dörrarna, 17.30 börjar samtalet med efterföljande mingel vid 18.30
Anmäl dig här ([link removed])
[link removed]
** Fredrik Johansson i Svenskans podd
------------------------------------------------------------
Genom liberalisering och avreglering har politiken släppt på kontrollen över samhället i flera decennier, och trots – eller rent av tack vare – detta har vi fått bättre ordning. Fredrik Johansson har skrivit boken "Mer ordning, mindre kontroll", där han går igenom och förklarar utvecklingen. Andreas Ericson intervjuar honom.
Köp boken här! ([link removed])
Lyssna här ([link removed])
[link removed]
[link removed]
[link removed]
Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])
