Läs det här mailet i din webbläsare ([link removed])


** Nej, hejarklacksmedierna är inte särskilt pigga
------------------------------------------------------------

Det finns förstås ett drag i nästan all opinionsbildning som inte handlar om att bilda opinion, utan snarare om att följa opinion. Om det finns en våg att följa med i är jobbet betydligt enklare än om man har fått för sig att på egen hand skapa vågen.

Men som opinionsbildare är den renodlade opinionsföljaren trist. Det är någon som kan göra viktiga insatser i att fånga upp och sammanfatta en bredare uppfattning – tacksamt för exempelvis partier med maktanspråk – men idérörelsen blir ganska ointressant. Spännande opinionsbildning kräver gärna något konträrt. Det ger perspektiv och en spänstighet till diskussionen. Det är en åsiktskorridorernas motståndskraft.

Och jag har funderat på detta i relation till några av de nyare mediesatsningarna som görs i Sverige och internationellt, vilka oftare har en direktare opinionsaspekt också i sitt nyhetsförmedlande uppdrag. De driver på för en särskild riktning. Deras finansieringsmodeller tycks i högre grad sammankopplade med direkt betalningsvilja för specifika åsikter, än på exempelvis bredare annonsfinansiering. Martin Ahlquist formulerar det i en artikel i Dagens media ([link removed]) som att det är ”de instämmande hummandenas journalistik som säljer.”

Fenomenet är inte nytt, men blir extra intressant i dag när en opinion snabbt kan stärkas på bred front.

Det innebär rimligen att de nyare medierna kan bli mer benägna att elda på en befintlig opinion än att skapa en ny. Att de är opinionstriggande snarare än opinionsbildande. I sig kan de vara välkomna tillskott som piggar upp också andra och etablerade aktörer. Men det finns också en potentiell risk med dem, nämligen att maktkritiken försummas.

För en liberal är maktkritiken essentiell. I ideologins kärna finns idén om att den enskilda människan bör ha makten att bestämma över sig själv – att hon är målet. Därför följer en skepsis mot idéer och aktörer som vill använda eller begränsa individen för att uppnå andra mål, oaktat om de handlar om en jämlikhet, en särskild moral eller något annat. För Hayek handlade maktkritiken också om kunskap: Den är spridd mellan människor och knuten till konkreta situationer, erfarenheter, resurser och behov. Försök att planera samhället centralt kommer därför sannolikt att misslyckas, eftersom den relevanta kunskapen inte kan samlas på ett ställe. Det argumentet är till stor del ett försvar av den fria marknaden, men också ett om behovet av politisk maktdelning. Centraliserad makt missar oundvikligen många kunskaper – och ger oproportionerligt inflytande till andra.

Liberal maktkritik är således mångfacetterad och innebär en ständig skepsis mot politiska beslut och politisk makt. Men den tycks i dag ha förlorat en del av sin självklarhet. Det är inte som när Högerpartiets Gösta Bagge 1944 byggde en stor del av valmanifestet Frihet eller socialism ([link removed]) (läsvärd och nyligen återutgiven av Svensk tidskrift) på just maktkritik.

I dag tycks begreppet närapå vänsterkodat. Och på det har vi en samtid som är så orolig, att ropen efter den stora statens återkomst hörs också från höger. I opinionen är staten populär, rentav något som man litar på, särskilt så om ens favoritlag sitter vid makten.

Och då är det lätt att maktkritiken försummas, från medialt och från annat håll.

I Sverige finns befogad kritik kring att flera etablerade medier över tid har varit dåliga på att kritisera i synnerhet statsmakten, att den stundtals har haft en blindhet inför statens brister och inför att den kollektiva makten inte alltid är välvillig eller ens duglig. Men två fel gör, som bekant, sällan ett rätt.

Som ofta är utvecklingen i USA ett tydligt exempel. Reaktionen mot vad man upplever som vänsterlutande media har besvarats med en media som är höger – inte med en som är bättre journalistiskt. Och också i den här frågan har det gått att med sorg följa den så kallade libertarianska rörelsens desorientering. Sin påstådda liberalism till trots har de snarare kommit att positionera sig emot en vänster, än för något som är klassiskt liberalt. Ivrigt tappade de bort sin egen ideologi och maktkritik för att i stället bli en hejarklack till en stat med växande maktanspråk och som på allra värsta sätt kränker människors liv, frihet och egendom.

De har gett upp på att skapa opinion. De följer mest med.

Att ta sådana steg är inte en risk som bara tillhör små amerikanska rörelser.

***

Lite självgott, förstås, men i förlagets utgivning finns det gott om konträra tänkare. I nästa vecka återlanseras exempelvis Invandrarna som byggde Sverige ([link removed]) – som inte alls var särskild konträr första gången den gavs ut – och Björn Hasselgrens senaste bok handlar om Sveriges i modern tid kanske mesta konträr, nämligen August Strindberg ([link removed]) .

/Johanna Grönbäck

Följ på Twitter: @JohannaGronback ([link removed])

Länk till texten här ([link removed])


[link removed]

Invandrarna som byggde Sverige

Anders Johnson
[link removed]

August Strindberg i urval
Björn Hasselgren (red.)

Den liberala världsordningens uppgång och fall

Finns den liberala världsordningen fortfarande? Det frågar sig många efter den amerikanska interventionen i Venezuela och Donald Trumps hot om att USA ska ta över Grönland. Andra har menat att den regelbaserade ordningen inte kan försvinna, eftersom den aldrig har funnits på riktigt. Har det skett en brytning, och vad vore alternativet till den liberala ordningen?

Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Adam Cwejman, politisk redaktör Göteborgs-Posten, Linda Jerneck, ledarskribent Expressen och Andreas Johansson Heinö, förläggare Timbro, diskuterar. Catarina Starfelt leder samtalet.
[link removed]
Lyssna här ([link removed])

[link removed]


** Ideologiafton – Inifrån Italiens radikalhöger: Filmvisning och samtal
------------------------------------------------------------

Vad kan den italienska radikalhögern efter första världskriget lära oss om dagens högerpopulister? Vilken roll spelar estetiken för fascistiska rörelser?

Under vårens andra Ideologiafton djupdyker vi i en av mellankrigstidens mest fascinerande och kontroversiella politiska figurer: poeten Gabriele D’Annunzio, och hans kortlivade republik i kroatiska Fiume år 1919.

Vi tittar på den aktuella dramadokumentären ”Fiume O Morte ([link removed]) ”, som tidigare endast visats på Göteborgs filmfestival, av den kroatiske regissören Igor Bezinović. Hundra år efter ockupationen i Fiume iscensätter Bezinović den på nytt med 300 skådespelare.

Därefter följer ett kortare samtal om filmen och D’Annunzio med:

Hynek Pallas, kulturjournalist, filmkritiker och doktor i filmvetenskap

Carl-Vincent Reimers, författare till Timbro-essän Eld och elegans: Det högerradikala idéarvet från Schmitt till D’Annunzio ([link removed]) .

Filmvisningen äger rum den 26e februari kl 18.00 på Klarabiografen i Kulturhuset. Anmälningsavgiften är 80 kronor och betalas i samband med ankomst. Det går bra att handla med sig både vin/öl/alkoholfri dryck och snacks i den intilliggande Teaterbaren.
Anmäl dig här ([link removed])

[link removed]


** Invandrarna som byggde Sverige
------------------------------------------------------------

Invandrare har – under alla epoker sedan medeltiden, i alla delar av landet och inom alla samhällsområden – haft stor betydelse för Sveriges utveckling.

I denna bok berättar Anders Johnson om handelsmän från tyska Hansan, smeder från Vallonien, brittiska ingenjörer och många andra invandrare som har gjort viktiga insatser i Sverige. Vi möter också många välkända företag som har byggts upp av invandrare, till exempel Bonniers och Gleerups, Cloetta och Marabou, Expressen och Göteborgs-Posten, Felix och Findus, Höganäs och Perstorp, Handelsbanken och Sparbanken.

Invandrarna som byggde Sverige ([link removed]) är en rikt illustrerad bok som lyfter fram och levandegör en många gånger försummad del av Sveriges historia.

Medverkar i samtal under lanseringen gör:

Anders Johnson – skriftställare med inriktning på svensk politisk och ekonomisk historia. Han har skrivit eller medverkat i omkring 150 böcker.

Olof Ejermo – forskare och professor vid Lunds universitet. Hans arbete fokuserar särskilt på hur kunskap sprids inom vetenskap, innovation och företagande, bland annat genom studier av mobilitet och migration.

Mouna Esmaeilzadeh – läkare, hjärnforskare, entreprenör och grundare av EHAB, Esmaeilzadeh Holding, ett familjeägt investmentbolag som startar och bygger bolag inom nischade branscher.

Joakim Palme – professor i statskunskap vid Uppsala universitet och tidigare chef för Institutet för framtidsstudier. På migrationsområdet har hans forskning fokuserat på den fria rörligheten för arbetskraft i EU och på irreguljära migranter i ett europeiskt perspektiv.

Samtalet modereras av Johanna Grönbäck, redaktör på förlaget.
Anmäl dig ([link removed])

[link removed]


** Lansering: Den röda tråden –
femhundra år av rysk imperialism
------------------------------------------------------------

Varför såg vi det inte komma? Den frågan ställde sig många efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Svaret: vi har ignorerat 500 år av rysk imperialism.

Ryssland framställs ofta som ett mycket annorlunda land. Men det omvända är också sant: Ryssland har varit en europeisk imperiemakt bland andra. Ukraina, med ett helt annat förflutet, är inte Ryssland.

Från vikingar och kosacker till kaukasiska motståndsmän och centralasiatiska massakrer visar Fredrik Segerfeldt hur aggressiv territoriell expansion löper som en röd tråd genom rysk historia.

Välkommen till lanseringen av Fredrik Segerfeldts bok Den röda tråden: femhundra år av rysk imperialism ([link removed]) .

Medverkar i samtal gör:

Fredrik Segerfeldt – Författare och programansvarig på Timbro. Det här är hans sjuttonde bok.

Maria Persson Löfgren – Rysslandskorrespondent på Sveriges Radio. Hon har varit utrikeskorrespondent i tretton före detta Sovjetländer.

Bert Sundström – Utrikesreporter på SVT och tidigare korrespondent i Moskva i över 20 år.

Maria Engström – Professor i ryska vid Institutionen för moderna språk. Hennes senaste forskningsprojekt rör föreställningar om Ryssland som en "stat-civilisation".

Samtalet modereras av förlagets Andreas Johansson Heinö.
Anmäl dig ([link removed])


** Boktips: Vad gick snett med kapitalismen?
------------------------------------------------------------
[link removed]

[link removed]

Kapitalismen misslyckades inte, den blev ruinerad…

Vad gick snett med kapitalismen? Ruchir Sharmas förklaring är olik allt du tidigare hört. Vänstern har delvis rätt när de hånar modern kapitalism som ”socialism för de rika”, men vad som egentligen har hänt under de senaste decennierna är att staten har expanderat på nästan alla mätbara områden – från utgifter och regleringar till omfattningen av räddningsaktioner varje gång ekonomin vacklar. Resultatet, visar Sharma, är socialiserad risk i form av dyra statliga garantier för alla: välfärd för de fattiga, rättigheter för medelklassen och ständigt nya räddningspaket för de rika.

“Sharma använder enkla modeller för att förklara avlägsna ekonomier. Tänk dig Anthony Bourdains nyfikenhet kombinerad med Warren Buffetts folklighet.”
—FINANCIAL TIMES


** Förbeställ kommande utgivning!
------------------------------------------------------------
[link removed]

Stoppa Sovjetimperialismen

Magnus Utvik
[link removed]

Utvisad

Fredrik Kopsch
[link removed]

Invandrarna som byggde Sverige

Anders Johnson
[link removed]

Den röda tråden

Fredrik Segerfeldt


** Timbros poddar – nya avsnitt!
------------------------------------------------------------
[link removed]

Den liberala världsordningens uppgång och fall ([link removed])

Finns den liberala världsordningen fortfarande? Det frågar sig många efter den amerikanska interventionen i Venezuela och Donald Trumps hot om att USA ska ta över Grönland. Andra har menat att den regelbaserade ordningen inte kan försvinna, eftersom den aldrig har funnits på riktigt. Har det skett en brytning, och vad vore alternativet till den liberala ordningen?
[link removed]

Allt om toppmötet med kulturvänstern ([link removed])

Atomnedrustningsavtalet som gått ur, Folk & Kultur och Socialdemokraternas plan för Sverige.

Det samtalar PM Nilsson, Adam Danieli och Alexandra Ivanov Hökmark om i veckans Inre Kabinettet.

[link removed]
[link removed]
[link removed]

Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])