Läs det här mailet i din webbläsare ([link removed])


** Att rösta i Trumptider och Folkpartiets dyrköpta läxa från 1968
------------------------------------------------------------

Till de mer välkända orsakssambanden i svensk inrikespolitisk historia hör att Sovjetunionen avgjorde riksdagsvalet 1968. Natten till den 21 augusti rullade Warszawapaktens stridsvagnar in i Tjeckoslovakien. Tre veckor senare vann Socialdemokraterna egen majoritet i det allra sista andrakammarsvalet. Valresultatet – 50,1 procent – står sig fortfarande som det bästa någonsin i ett demokratiskt val i ett flerpartisystem.

Och det hade med stor sannolikhet inte blivit så utan Leonid Brezjnevs beslut att med våld krossa Pragvåren.

Det har heller aldrig inträffat igen att en internationell säkerhetspolitisk kris spelat en så stor roll i en svensk valrörelse. Finanskrisen 2008-09 var inte oviktig för Alliansregeringens omval 2010, men då handlade det snarare om att förtroendet för den sittande regeringens ekonomiska politik stärktes i jämförelse med hur krisen slog i andra länder.

För fyra år sedan gick Sverige till val ett halvår efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina och efter Socialdemokraternas omsvängning i frågan om Natomedlemskap. Den breda blocköverskridande samsynen gjorde att säkerhetspolitiken aldrig fick en framträdande plats i valrörelsen. (Vilket, förstås, hade sina baksidor vad gäller den demokratiska förankringen av Natofrågan).

Kan det bli annorlunda 2026? Menyn över pågående, mer eller mindre akuta säkerhets- och handelspolitiska kriser uppdateras dagligen och det mentala hälsotillståndet i Vita huset framstår som en av de mest betydande osäkerhetsfaktorerna på flera generationer. Vad innebär det att hålla ett svenskt val i Trumptider?

Standardsvaret från statsvetare är att kriser, allt annat lika, får väljare att söka trygghet. Och trygghet innebär för de flesta att rösta på stora, så kallat statsbärande partier – i praktiken Socialdemokraterna och Moderaterna.

Det är också uppenbart att både S och M, åtminstone kortsiktigt, är beredda att trappa ned konfliktnivån och betona den grundläggande samsyn som trots allt finns mellan huvudalternativen i svensk politik.

Så långt är det precis som förväntat. Inte i första hand av strategiska skäl, utan därför att partierna består av människor som tycker lika illa om det mesta av det som den amerikanska administrationen nu ägnar sig åt.

Mer intressant är hur de andra partierna agerar. Sverigedemokraterna hör till de nationalistpartier i Europa som har markerat allra tydligast mot USA. Dels genom en debattartikel i Expressen ([link removed]) i förra veckan, dels i form av enskilda uttalanden från ledande företrädare där Mattias Karlsson nog är den som gått längst genom att likna Trump vid en omvänd Kung Midas (“allt han tar i blir skit”).

För SD är denna markering en nödvändighet. Minsta tvekan vad gäller linjen gentemot Trump i det här läget och arbetet med att bli regeringsdugliga kan visa sig förgäves. Det är helt uppenbart att SD, som numera är ett mycket stort parti och därmed också ett brett parti vad gäller både väljarnas och medlemmarnas åsikter, rymmer en mångfald av attityder till Trump. Här finns de som framstår genuina i sitt avståndstagande (läs gärna Mattias Karlssons bidrag i Trumps idévärld ([link removed]) ) och här finns såklart också de som fortsätter att tilltalas av Trump. Och det är de sista som Karlsson, Henrik Vinge, Aron Emilsson och andra tongivande företrädare nu tar öppen strid emot.

Liknande spänningar finns på den andra kanten. Vänsterpartiet har haft betydande svårigheter i Palestinafrågan, som samtidigt både mobiliserar och splittrar. Och även om partiet är enigt i sin kritik av Trump råder delade meningar om hur radikal linjen mot Nato ska vara: ska kravet på utträde drivas, eller bör frågan tonas ned?

Det är ett vägval som är avgörande för om Vänsterpartiet över huvud taget ska kunna göra anspråk på statsrådsposter, och därmed också för om Socialdemokraterna ska betrakta dem som en prioriterad samarbetspartner.

Här finns ett socialdemokratiskt trauma från valrörelsen 2010, då partiet tvingades släpa runt med ett valmanifest där Vänsterpartiet drivit igenom kravet på tillbakadragande av amerikanska trupper från militärbaser runt om i världen.

Det var illa nog 2010. Sexton år senare finns inget utrymme för att behandla säkerhetspolitiken som en lekstuga.

Valet 1968 blev alltså en triumf för Socialdemokraterna och en katastrof för VPK. Partiet tog visserligen avstånd från invasionen, och hade nyss bytt namn för att distansera sig från de Moskvatrogna i Sveriges kommunistiska parti, men det hjälpte inte. Partiet fick 3,0 procent och hade blivit utan mandat om det inte varit för att fyraprocentsspärren infördes först två år senare.

Men det fanns faktiskt ett parti som förlorade ännu mer än VPK.

Folkpartiets ledare Sven Wedén varnade redan under sommaren för en sovjetisk invasion och efterlyste tydligare markeringar mot Moskva, vilket ledde till en öppen konflikt med Tage Erlander. Wedén hävdade att en neutral stat var förpliktigad att verbalt försvara folkrätten. Erlander tog i stället avstånd från allt som luktade symbolpolitik. Och när stridsvagnarna väl stod på Prags gator, och Wedén bevisligen hade haft rätt hela tiden, backade inte regeringen en tum. Erlander hänvisade till hemligstämplade säkerhetspolitiska bedömningar som sades visa att det hade varit skadligt för Sveriges nationella intressen om man hade agerat som Wedén önskade.

Resultatet? På valdagen tappade Folkpartiet 2,7 procent – mest av alla partier, till och med mer än VPK. För sådan är Folkpartiets dyrköpta historiska erfarenhet: man vinner sällan val på att ha rätt.

***

I fredags fick jag Bertil Ohlininstitutets debattörspris ([link removed]) för 2025. Mycket hedrande! Särskilt roligt att just det här veckobrevet lyftes fram i motiveringen. Tack för att ni läser!

/Andreas Johansson Heinö.
Följ på Twitter: @JohanssonHeino ([link removed])

Länk till texten här ([link removed])



** Fenomenet platt skatt
------------------------------------------------------------

Sveriges skattesystem är ett lapptäcke av avdrag, undantag och momssatser. Måste det verkligen vara så krångligt?

I detta avsnitt utforskas platt skatt som idé, reform och ideologiskt vägval.

Detta görs tillsammans med Rutger Brattström, projektledare för internationell marknadsekonomi på Timbro, och Madis Üürike, Estlands finansminister under de avgörande reformåren på 90-talet och efter det politisk rådgivare till premiärministern Mart Laar.
[link removed]
Lyssna här ([link removed])

Estland byggde ett nytt och tillväxtfrämjande skattesystem efter självständigheten från Sovjetunionen. Hur gick det till? Vad riskerade man? Är platt skatt en möjlig väg även för Sverige idag?

Läs Rutgers rapport här: Platt skatt och digital stat – vad Sverige kan lära av Estland ([link removed])

[link removed]


** LANSERING: Anarki, stad och utopi
------------------------------------------------------------

Staden provocerar. Den är stökig, brokig och i ständig förändring. Här levs livet på olika sätt och språken är många. Staden går inte att kontrollera. Den är anarkistisk och utopisk. I Anarki, stad och utopi ([link removed]) brottas en rad skribenter med sina uppfattningar om staden, vad den borde vara, vad den är och varför människan vill vara där.

Den handlar om romanser och små lägenheter i Paris, om fönstershopping och identitetssökande i Göteborg, om livet vid sidan av lagen i Los Angeles och om konflikter, civilisationer och byggande.

Med texter av: Klas AM Eriksson, Johanna Frändén, Johanna Grönbäck, Andreas Johansson Heinö, Jan Jörnmark, Fredrik Kopsch, PM Nilsson, Catarina Starfelt, Mattias Svensson och Kristian Wedel.

Flertalet av författarna medverkar i panelsamtal under lanseringen.

___________________________

Datum: Torsdag 29 januari

Plats: Timbros lokaler – Kungsgatan 60, Stockholm

Tid: 17:30 öppnar vi dörrarna, 18.00 börjar samtalet.
Anmäl dig här ([link removed])


** Ann Heberlein i Skavlan
------------------------------------------------------------
[link removed]

Trots alla dejtingprogram, appar och professionella matchmakers verkar det svårare än någonsin att hitta kärleken. Diskussion mellan komikern Peter Magnusson, influencern Hanna Friberg, författaren och filosofen Ann Heberlein, partiledaren och statsrådet Simona Mohamsson (L), RFSU:s Christoffer Strokirk och Emma Engdahl, professor i sociologi. Dessutom högerpolitikern Hanif Bali och hustrun Linnea Bali om att hitta kärleken över partigränserna.
[link removed]


** Ann Heberlein är aktuell med bok på förlaget
------------------------------------------------------------

Makt brukade erövras med pengar, kunskap eller kontakter. I kulturkriget kan det räcka med att ha rätt värderingar. I Moraliskt kapital visar Ann Heberlein hur värderingar trumfar kapital och hur aktivister anses väga tyngre än experter. Men precis som det ekonomiska kapitalet är det moraliska kapitalet ojämlikt fördelat.

Ann Heberlein, författare och teologie doktor i etik, beskriver hur vänsterkodade åsikter dominerat debatten och ger förslag på hur spelplanen ska jämnas ut.

[link removed]


** Magnus Dahl: Cecilia Stegö Chilò förtjänar att minnas – också i vännernas bok
------------------------------------------------------------

Det är få förunnat att få en minnesbok publicerad efter sin bortgång. Vi som kände Cecilia Stegö Chilò är säkerligen överens om att om någon förtjänade det så var det hon. Cecilia Stegö Chilò var en imponerande person med skarpt intellekt, varm personlighet och mycket energi men också med stor eftertänksamhet och hög integritet.

Flera skribenter framhåller också hennes envishet och ovilja att vika ner sig när hon ansåg sig ha rätt, vilket kunde ha sitt pris i ett land där mod och civilkurage ofta är en bristvara. Maria Borelius pekar träffande på att Stegö Chilò var en av de kvinnor som ”format ett liv som i grunden betytt mycket för andra och för tidsandan.”

Läs hela recensionen i Svensk Tidskrift ([link removed])
Boken finner du här ([link removed])

[link removed]


** Om man följer debatten är det lätt att tro att svenska väljare inte bryr sig om klimat, migration och bistånd. Men det stämmer inte.
------------------------------------------------------------

Den högra sidans kritiska inställning i de här frågorna är inte given. Det finns inget i kristdemokratisk, liberal eller konservativ ideologi som motiverar att man ska bry sig mindre om planetens framtid eller om utsatta människor. Tvärtom rymmer både liberalismens och konservatismens rötter ideologiska argument för ansvarstagande i miljö- och solidaritetsfrågor, något som nyligen belysts av Olle Torpman i boken En grön höger (Timbro förlag).

Läs hela texten i Dagens Nyheter här ([link removed])

[link removed]

Varför har vi så svårt att enas om vad vi ska göra åt klimatförändringarna? Svaret beror ofta på ideologiska skillnader: människor har olika värderingar som leder till olika prioriteringar och avvägningar. Medan vänsterns ideologier har varit mest tongivande i klimatdebatten är syftet med denna bok att visa hur liberalismen och konservatismen ger sina egna skäl – och verktyg – till att rädda klimatet.

En grön höger? ([link removed]) vänder sig till alla som vill förstå idéernas betydelse för klimatdebatten.


** Timbros poddar – nya avsnitt!
------------------------------------------------------------
[link removed]


** Fenomenet platt skatt ([link removed])
------------------------------------------------------------

Sveriges skattesystem är ett lapptäcke av avdrag, undantag och momssatser. Måste det verkligen vara så krångligt?

I detta avsnitt utforskas platt skatt som idé, reform och ideologiskt vägval.

Detta görs tillsammans med Rutger Brattström, projektledare för internationell marknadsekonomi på Timbro, och Madis Üürike, Estlands finansminister under de avgörande reformåren på 90-talet och efter det politisk rådgivare till premiärministern Mart Laar.
[link removed]

PM Nilsson – Den berömda skidåkaren ([link removed])

Ett samtal med PM Nilsson och Alexandra Ivanov Hökmark om bland annat Folk och Försvar.

[link removed]
[link removed]
[link removed]

Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])