Läs det här mailet i din webbläsare ([link removed])


** Grundlagen förtjänar en bättre debatt än det här
------------------------------------------------------------

Det ska bli svårare att ändra grundlagen. Det är motivet bakom en proposition som riksdagen nu har ställt sig bakom. Precis som idag ska det krävas två omröstningar i riksdagen med ett val emellan. Men ändringar ska väsentligt försvåras genom att det vid den andra omröstningen också ska krävas två tredjedelars majoritet.

Det enda riksdagsparti som motsätter sig förändringen är Sverigedemokraterna, som kräver en folkomröstning i frågan.

Reaktionerna mot SD har varit hårda. “Det här är ett hot mot Sverige på riktigt”, skriver Eva Burman i Dagens Arbete ([link removed]) . Malin Lernfelt ser det som en tydlig påminnelse ([link removed]) om “vad för parti SD är” och dömer ut deras folkomröstningsförslag som en “ofattbart korkad idé”. Dagens Nyheters ledarsida ([link removed]) tycker att SD:s motstånd borde vara “en tankeställare för de som vill ge partiet ytterligare inflytande”. Exemplen illustrerar hur fattig den svenska demokratidebatten är.

Det är i sig inte nödvändigtvis fel med den beslutsordning som regeringen nu har föreslagit. Andra länder har byggt in liknande tröghet i sina system.

Men att Sverigedemokraternas ställningstagande för nuvarande ordning skulle hållas emot dem är faktiskt helt absurt. Nej, SD tycker inte exakt lika som de andra partierna i demokratifrågor. Tack och lov, en fungerande demokrati måste kunna rymma pluralism även i synen på hur riket ska styras.

Regeringsformen från 1974 placerar Sverige ganska långt åt den ena ytterligheten gällande hur en demokrati kan utformas: med mycket få begränsningar av folksuveräniteten. Sedan dess har grundlagen kompletterats, och, kanske ännu mer betydelsefullt, demokratidiskursen förändrats så pass mycket att den “rena folkviljan” nu kringgärdas av en rad farthinder.

Det går att röra sig i riktning mot ännu fler grundlagsfästa rättigheter och ännu mer juridisk överprövning av lagar utan att demokratin nödvändigtvis försvagas eller blir sämre. Kanske blir det rentav ännu bättre med en sådan utveckling. Men det finns sannerligen inget demokratiskt suspekt med att försvara gällande grundlag. Vi pratar trots allt om ett land som alltid befinner sig i den absoluta toppen av globala demokratirankningar.

Att utvecklingen i Ungern eller USA skulle vara relevant för utformningen av den svenska konstitutionen visar, som Håkan Boström påpekar ([link removed]) , på en ganska brutal överskattning av grundlagens betydelse i vår politiska kultur. De svenska grundlagarna har aldrig och kommer aldrig att få en status som är i närheten av den amerikanska eller ens den tyska. Sådant kan man sörja men det tjänar inget att låtsas som att vi är något annat än vi är.

Det är ett fattigdomsbevis att vi inte förmår upprätthålla en bättre demokratidebatt. Men konsensustänkandet har en lång förhistoria. Ett exempel: i 1973 års valrörelse, det vill säga det riksdagsval som låg emellan de två voteringar som möjliggjorde 1974 års Regeringsform, berördes inte den stundande konstitutionella “revolutionen” (det var faktiskt så den beskrevs vid sin tid av experter) alls. Grundlagsfrågan ansågs stå över demokratin, det var inget väljare förväntades tycka till om.

Så kan man tycka men förväntningarna på debatt har ändå ökat som en följd av de ökade inslagen av liberal demokrati. Ju mer innehåll som stoppas in i grundlagen - riksdagen har redan tagit ställning för att skriva in abortlagstiftningen och det har även föreslagits att skriva in exempelvis regleringen av public service - desto mer ökar kraven på att också hålla igång en debatt om detta.

För som Fredrik Johansson skriver i en av få balanserade kommentarer: ([link removed]) “om demokratidebatten förs i rädsla för folket är demokratin illa ute.”

Och, kan man lägga till, om Sverigedemokraterna framöver blir ensamma om att påpeka att den politiska makten ytterst vilar på folkviljan, då har vi ett större problem än vad någon grundlag kan hantera.

***

Ikväll lanserar vi den svenska utgåvan av Ruchir Sharmas mycket uppmärksammade bok Vad gick snett med kapitalismen? ([link removed]) Det är en lärorik uppgörelse med inte minst 2000-talets ekonomiska politik som bör kunna läsas med intresse av de flesta, oavsett var man befinner sig på den politiska skalan.

Västerbottens-Kuriren applåderar å sin sida grundlagsändringen som beskrivs som “ett steg i rätt riktning”; tidningens slutmål sägs mer eller mindre explicit vara att grundlagar ska hålla i en “evighet”.

[link removed]

/Andreas Johansson Heinö.
Följ på Twitter: @JohanssonHeino ([link removed])

Länk till texten här ([link removed])

[link removed]


** LANSERING: Allt du behöver veta om sol- och vindkraft
------------------------------------------------------------

Sol- och vindkraft tar över, inte för att de är gröna, utan för att de är billigast. Prissänkningarna har varit radikala. Det är svindlande – ekonomiskt, politiskt liksom teknik- och klimatmässigt. För första gången någonsin är förnybara energikällor på flera platser i världen billigare än fossila bränslen. Även utan subventioner.

Välkommen till lanseringen av
Allt du behöver veta om sol- och vindkraft ([link removed]) , skriven av Jonas Grafström. Vad står i vägen för utvecklingen och vad betyder det för energisystemet? Det är några av frågorna sommer kommer diskuteras under lunchlanseringen!

_________________________

Mer information om panellister kommer snart!

Medverkar gör:

Jonas Grafström – fil. dr i nationalekonomi, vice vd på Ratio. Han disputerade med avhandlingen Technological Change in the Renewable Energy Sector ([link removed]) .
Anmäl dig här! ([link removed])


** När var Moderaterna bäst?
------------------------------------------------------------

Inför Moderaternas partistämma går Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö till läggen och skärskådar alla moderata partiprogram från 1904 till det nu gällande.

Finns det någon idé som överlevt hela vägen? När blev partiet liberalt? Och när var Moderaterna egentligen som bäst?
Lyssna här ([link removed])
[link removed]

[link removed]


** I DAG: Vad gick snett med kapitalismen?
------------------------------------------------------------

Kapitalismen misslyckades inte, den blev ruinerad…

Ruchir Sharma är författare, fondförvaltare och krönikör för Financial Times. Han har utsetts till en av de 100 främsta “global thinkers” enligt Foreign Policy och till en av de 50 “most influential people” enligt Bloomberg.

Välkommen till lanseringen av Vad gick snett med kapitalismen? ([link removed]) av Ruchir Sharma – Nu i svensk översättning med förord av Andreas Bergh.

_________________________

Medverkar i samtal under lanseringen gör:

Andreas Bergh – docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning.

Emma Fastesson Lindgren – ledamot i Tankesmedjan Tidens redaktionsråd, tidigare förbundsordförande för S-studenter.

Fredrik Kopsch – chefsekonom på Timbro med en doktorsexamen från KTH.

Förlagets Andreas Johansson Heinö modererar panelen.
Anmäl dig här! ([link removed])


** Timbros poddar – nya avsnitt!
------------------------------------------------------------
[link removed]

När var Moderaterna bäst? ([link removed])
Inför Moderaternas partistämma går Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö till läggen och skärskådar alla moderata partiprogram från 1904 till det nu gällande.

Finns det någon idé som överlevt hela vägen? När blev partiet liberalt? Och när var Moderaterna egentligen som bäst?
[link removed]

Hatt, hat & röda linjer ([link removed])

Anna-Karin Hatts plötsliga avgång och är röda linjer i politiken dålig?

Ett samtal med PM Nilsson och Alexandra Ivanov Hökmark.

[link removed]
[link removed]
[link removed]

Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])