Läs det här mailet i din webbläsare ([link removed])


** Nog med fryspizzor i invandringspolitiken
------------------------------------------------------------

I Skellefteå åt man ett tag mycket fryspizza. Det såldes en var femte minut, året om.

För två år sedan ledde Northvolt-staden rentav Sveriges fryspizzaliga. Coop skrev så ([link removed]) . I dag är Skellefteås ligaplacering mindre känd. I ärlighetens namn var väl nyhetsvärdet tveksamt redan 2023.

Men varför så mycket fryspizza, frågade sig ändå några. ”De många nyinflyttade saknar nog ordentliga kök”, var spekulationen från någon på Coop. De många nyinflyttade är kanske singlar, var i stället kärnan i spekulationen från nationalekonomiprofessorn Kristina Nyström.

Det är också ungefär den gruppen som tycks ha enklast för att komma till Sverige, singlarna. För den långsiktiga kompetensförsörjningen är det synd. De flesta vill så småningom bilda eller ha närhet till familj. Om man inte har eller får det på sin nya plats, lämnar man den. Om man alls tog sig dit.

Synd är det också eftersom familj ofta ger mer ro och stabilitet i vardagen.

I invandringsfrågan, liksom många andra, är det lätt att låta fokus gå mot siffror. Skoleleven som ska läsa en bok berättar glatt hur många sidor hon har tagit sig igenom. Polisen som ska visa gott arbete går ut och haffar fortkörare. Det betyder inte nödvändigtvis att läsförståelse eller trygghet har följt med. Det betyder inte motsatsen heller. Men när något görs till siffror är det oftare enklare att diskutera, särskilt om man vill kunna ge konkreta, snabba svar. Och det anas i invandringsdebatten, kanske för att det närmar sig valår, kanske för att den är svår.

Lågt antal invandrare tycks svara för framgångsrik invandringspolitik. Eller rentav för god integrationspolitik. En minskad invandring är en förutsättning för en fungerande integration, menar exempelvis Moderaterna. Och häromveckan föreslog en utredning skärpta villkor för anhöriginvandring.

Det är nog ett perspektiv för fryspizzor.

Närhet till familj, släktingar och bekanta har återkommande visat sig påskynda arbetsmarknadsintegration. Någon studie ([link removed]) kunde se att flyktingar som slumpmässigt hamnade i närheten av landsmän hade bättre möjligheter till god försörjning än de som hamnade långt ifrån. Någon annan ([link removed]) att invandrarföretagare har större chans att lyckas om de har familjemedlemmar i närheten (det gällde även när familjen inte var officiellt aktiv i företaget).

Det är ganska intuitivt, lätt att relatera till. Trygghet och stöd i det lilla, hemkänsla om man så vill, gör det ofta lättare att orka med det andra.

Men arbetsmarknadsintegration är inte tillräcklig som integration, invänder några. Och det finns poänger i det. Men då är motfrågan: Vem eller vad ska leda en in till majoritetssamhället i stället? Det är rimligen en ganska utlämnad, osäker, tillvaro att försöka förstå ett nytt land och en ny kultur, ännu mer så om man gör det på egen hand. Släktingar och bekanta är ofta de som hjälper mer nyanlända med översättning, som förklarar kulturskillnader och tipsar om var man hittar jobb och utbildning – och som ger något tryggt att luta sig mot när allt annat har nyhetens stormighet.

Vikten av ett starkt civilsamhälle, skulle det kanske ha hetat i en annan tid.

Den som kommer hem till fryspizzor har för all del en ganska god måltid, och en skönt snabb process, framför sig. Men den som vill skapa långsiktigt hållbar integration gör klokt i att kolla på mer än de enkla siffrorna. Lite mindre på mikro-minuterna för singeln och lite mer på mormors gamla familjerecept, om man så vill.

***

Den familj och hemkänsla som innebär trygghet för många kan vara förtryckande för andra. För bara några månader sedan kom Separatismen i Sverige ([link removed]) ut i pocketformat. Här diskuterar Mauricio Rojas och Robert Hannah med författare motsatsen till det öppna samhället. Den står för övrigt i fokus under ett av de 70 samtal ([link removed]) som Timbro förlag arrangerar under Bokmässan i nästa vecka.

***

/Johanna Grönbäck, redaktör. Följ på Twitter: @JohannaGronback ([link removed])

Länk till texten här ([link removed])


Romanen gav kapitalismen mening

Skönlitteratur och kommers utmålas ofta som varandras motsatser. Historiskt har det dock varit långt ifrån fallet. Romanen växte fram hand i hand med kapitalismen och konsumtionssamhället.

Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Henrik Dalgards Poesin, publiken och pengarna. Medverkar gör författaren, Johan Norberg och Torbjörn Elensky. Samtalet leds av Johanna Grönbäck.

[link removed]
Lyssna här ([link removed])

[link removed]


** Recension av Poesin, publiken och pengarna i Svensk Tidskrift
------------------------------------------------------------

“Greppet att låta romanerna från förrförra seklet gestalta en rättighetsbaserad marknadsekonomi känns underutnyttjat i en samhällsdebatt där det som hände före demokratins genombrott sällan ges tillräcklig uppmärksamhet. Jodå, visst kan väl svenska publicister vara stolta över Tryckfrihetsförordningens anor från 1766, men Gripenstedts näringsreformer ett århundrade senare har inte fått samma genomslag. Den som läser Dalgard blir därför inte bara mer upplyst, utan även i bästa fall bli ”så bortflyttad, att man aldrig kommer tillbaks: att med ett ord, bli omstöpt”. Citatet är Almqvists och det är tydligt att Dalgard själv använder det med stort gillande.”

Läs hela recensionen av Patrik Strömer i Svensk Tidskrift här! ([link removed])

[link removed]


** Recension av Northvoltkraschen
------------------------------------------------------------

“Att företaget skulle kunna bryta igenom den kinesiska dominansen var högst osannolikt. Bolagets ledning hade aldrig någon realistisk plan för hur det skulle gå till. Det blir nästan plågsamt tydligt i Sandströms bok.”

“Så länge klimatomställningen ska fortsätta att växa fram ur ett dysfunktionellt system kommer historien att upprepa sig. Christian Sandström visar att Northvolt inte var en enskild "satsning" som bara råkade slå lite fel. Bolagets uppgång och fall var ett typexempel på en av staten och kapitalet skapad grön bubbla. Northvolt var inte den första bubblan av det slaget - och sannolikt inte den sista…”

Läs hela texten om Sandströms bok i Jönköpings-Posten här! ([link removed])

[link removed]


** Träffa oss på Bokmässan!
------------------------------------------------------------

Bokmässan är tillbaka och vi med den!

Under hela mässan bjuder vi på samtal, debatter och intervjuer i montern. Totalt blir det över 70 seminarier om allt från dansband till matlagning – från Norrland till USA.

Vi finns dels i monter B07:26 med samtal och intervjuer från torsdag förmiddag till söndag eftermiddag, i bokmässans officiella program, samt på olika seminarier som vi arrangerar tillsammans med tankesmedjan Katalys.

Programmet finner du på bokmässans officiella ([link removed]) hemsida eller på Timbros hemsida.
Och häng med i uppdateringar från bokmässan genom att följa eventet på facebook ([link removed])
Vårt program ([link removed])


** LANSERING: Essäer om läskrisen
------------------------------------------------------------
[link removed]

Tre författare reflekterar kring frågan om varför folk läser allt mindre och vad det innebär. Välkommen till lanseringen av dessa tre essäer om läskrisen.

Medverkar gör:

Victor Malm, kulturchef på Expressen.
Bengt Ohlsson, författare.
Catarina Starfelt, samhällspolitisk chef på Timbro.

Samtalet modereras av förlagets Andreas Johansson Heinö

Essäerna finner du här! ([link removed])
Anmäl dig! ([link removed])


** Timbros poddar – nya avsnitt!
------------------------------------------------------------
[link removed]

Romanen gav kapitalismen mening ([link removed])

Skönlitteratur och kommers utmålas ofta som varandras motsatser. Historiskt har det dock varit långt ifrån fallet. Romanen växte fram hand i hand med kapitalismen och konsumtionssamhället.

Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Henrik Dalgards Poesin, publiken och pengarna. Medverkar gör författaren, Johan Norberg och Torbjörn Elensky. Samtalet leds av Johanna Grönbäck.
[link removed]

Regeringsförklaringen – hur funkar det? ([link removed])

Vem skriver egentligen regeringsförklaringen och hur går processen egentligen till?

Inre Kabinettet avslöjar sina egna erfarenheter kring talskrivande i veckans avsnitt.

Ett samtal inspelat på hemlig ort med PM Nilsson och Alexandra Ivanov Hökmark.

[link removed]
[link removed]
[link removed]

Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])