Läs det här mailet i din webbläsare ([link removed])
[link removed]


** Glömskan gör Nina Björks socialism möjlig
------------------------------------------------------------

I veckan som gick var det fyrtio år sedan Michail Gorbatjov tillträde posten som generalsekreterare för Sovjetunionens kommunistiska parti. Ett skifte som kom att bli avgörande för såväl kalla krigets slut som Sovjetimperiets upplösning.

Men årsdagen passerade obemärkt för svenska tidningsläsare. Sovjetunionen är inte längre levande historia.

I tomrummet frodas återigen en romantisering av den ideologi som de förtryckande regimerna vilade på. Som Nina Björk, som häromåret glatt tog emot Leninpriset skrev i DN i måndags ([link removed]) : “Aldrig har det väl varit så lätt att vara socialist som idag”.

Glömskan gör socialismen möjlig.

“Under två hundra år”, fortsätter Björk, “har socialister varnat för hur naturen kommer att plundras, samhällsväven att slitas sönder och nationer falla varandra i strupen om inte industrikapitalismen tyglas hårt eller avskaffas”.

Det är häpnadsväckande historielöst.

Miljöförstörelsen i de kommunistiska staterna saknade motstycke. Har Björk hört talas om Aralsjön, en gång i tiden världens fjärde största insjö, innan den började torka ut när Sovjetunionen försökte bli självförsörjande på bomull? Känner hon till miljörörelsen i Ungern som i slutet av 1980-talet samlade tiotusentals demonstranter för att protestera mot det groteska dammbygget vid Gabcikovo/Nagymoros och som föregick så gott som alla regimkritiska demonstrationer i Öst? Har hon läst om försurningarna och luftföroreningarna i ett system som aldrig erkände några brister?

Få system har lika framgångsrikt slitit sönder samhällsväven som socialismen. Mellanmänskligt förtroende, liksom förtroende för institutioner, befinner sig fortfarande på väsentligt lägre nivåer i de forna socialiststaterna, jämfört med Västeuropa, mer än 35 år efter att muren föll. Samma mönster återkommer för de flesta variabler som kan relateras till mellanmänskliga relationer. Polariseringen, misstron och svårigheten för demokratiska institutioner att få fäste är en logisk följd av ett genomkorrumperat system.

Ännu allvarligare är glömskan vad gäller socialismens ansvar för nationalismen. Så skickligt odlades myten om hur de kommunistiska staterna lyckades tämja etniska motsättningar att västeuropeiska intellektuella alltjämt tyvcks tro på Lenins gamla tes om imperalismen som kapitalismens högsta stadium.

Men både Sovjetunionen och Jugoslavien främjade etniska konflikter, snarare än motarbetade dem. De kvasifederala strukturerna utformades på ett sätt som förstärkte känslor av bitterhet och ressentiment. I enhetsstaterna - Polen, Ungern, Bulgarien, Rumänien - försökte regimerna inte ens dölja sin instrumentella användning av nationalismen. När den svenska regeringen för första gången verkligen stängde gränserna - genom det så kallade Luciabeslutet i december 1989 - var det flyktingströmmen av etniska turkar från Bulgarien som var den utlösande faktorn. En grupp som flydde i tiotusentals, på grund av den desperata sönderfallande bulgariska kommunistregimens försök att skylla landets problem på en etnisk minoritet.

Detta är socialismens verkliga arv. Miljöförstörelse. Krossad tillit. Etniska konflikter.

Liberala samhällen är grönare, präglas av starkare mellanmänskliga relationer och färre etniska konflikter.

Nina Björk är, som så många gånger tidigare, ointresserad av att jämföra utfall. Istället tycker hon sig nu ha ett nytt trumfkort: Donald Trump. Varför jublar inte liberaler över hur Trump nu fullbordar kapitalismen, frågar hon sig? Står vi inte för våra principer?

För att övertyga om rimligheten i sin retoriska poäng citerar hon Friedrich Hayek: “Konkurrens är lika mycket som något annat en metod för att forma en viss typ av sinnen: de stora entreprenörernas framsteg hade inte varit möjliga utan den miljö i vilken de utvecklat sina förmågor”.

Bra sagt av Hayek, tänker jag. Så vad är problemet här? Tror sig Björk ha avtäckt liberalismens sanna natur i denna vurm för ett entreprenöriellt sinnelag? Och skulle det alltså vara en svaghet?

Jag tillhör den förkrossande majoritet av liberaler som inte vill se marknadslogik i politiken. Röster ska inte kunna köpas, stater ska inte leka företag, oligarki är lika illa i Washington som i Moskva. Men det är korruption, inte en samhällsanda av konkurrens, som gett techmiljardärerna dess position i Trumpadministrationen.

I det liberala samhället är konkurrens granne med pluralism. På marknaden konkurrerar företag om kunder genom att erbjuda bättre eller billigare varor. (Vi vet vad alternativet resulterar i). I ett fritt samhälle präglas kulturen och det sociala livet av pluralism.

Just Hayek är kanske den som bäst av alla har fomulerat hur detta hänger ihop. Hur enskilda människors val, baserade på den unika kunskap som var och en av oss besitter om våra egna preferenser, tillsammans lägger grunden för ett välmående samhälle (i betydelsen välstånd, välfungerande institutioner, individuell frihet osv). Detta kan uttryckas i till synes livlösa akademiska termer som “prissignaler” eller “spontan ordning”, men vad det egentligen handlar om är en optimistisk och moraliskt synnerligen attraktiv teori om samhället.

Socialismen - som ide, och som praktik - erkänner varken konkurrens eller pluralism. Någon annan vet alltid bättre än den enskilde. Produktionen kan planeras. Konsumtionen kan styras i enlighet med vad någon annan anser vara det rätta behovet. Livsval kan läggas till rätta. Målet är alltid enhetlighet, planerbarhet, storskalighet.

Det är säkert sant som Nina Björk skriver, att det är enkelt att vara socialist i en tid när ingen minns vad socialismen innebär i verkligheten. Så låt mig sammanfatta med enkel tumregel:

Donald Trump är en bug i liberalismen. I socialistiska samhällen är det en feature att ledarskapet är korrupt, maktfullkomligt och ointresserat av lagstyre.

***

Det blir mycket Hayek på förlaget nästa vecka, se mer nedan om vår stora Hayekkväll och nylansering av Frihetens grundvalar!

Följ på Twitter: @johanssonheino ([link removed])

Länk till texten här! ([link removed])

Ursäkta min (invandrar-)svenska! ([link removed])

För fransmännen är kanadensaren Céline Dion i allt väsentligt fransk. Nationalskald, och fransk, kan man bli för att man sjunger på franska. Hur är det med svenskan?

När Kaj vinner Melodifestivalen är denna finlandssvenska grupp ensamma om att sjunga på svenska – säger det något eller inget alls om svenskans roll för gemenskapen?

Andreas Johansson Heinö, Anna Linder och Johanna Grönbäck klurar kring språk, gemenskap, integration och lite annat.
[link removed]

[link removed]


** Hayek-vecka!
------------------------------------------------------------

Måndagen den 24 mars börjar klassiker-veckan, som vi under detta år väljer att kalla vår Hayek-vecka.

I bokpaketet ([link removed]) med alla Hayeks böcker (som vi har gett ut) finner du, bland annat, vår nyutgåva av Frihetens grundvalar, Friedrich Hayeks klassiska verk från 1960 och ett av historiens mest kraftfulla försvar för det fria och öppna samhället.

Frihetens grundvalar ([link removed]) (1960, 2025) Vägen till träldom ([link removed]) (1944, 2018)
Spontan ordning ([link removed]) (2022)
Ekonomiska villkor för mellanstatlig federalism ([link removed])
Beställ här! ([link removed])

[link removed]


** LANSERING: Frihetens grundvalar, quiz och ideologisk debatt
------------------------------------------------------------

Onsdagen den 26 mars firar vi nyutgivningen av Frihetens grundvalar ([link removed]) , ([link removed]) Friedrich Hayeks klassiska verk från 1960 och ett av historiens mest kraftfulla försvar för det fria och öppna samhället.

Under lanseringen gästas vi av Johan Norberg, som håller ett föredrag om Hayeks tankar och deras betydelse i dag. Därefter följer ett ideologiskt samtal med de borgerliga ungdomsförbundens ordförande, nämligen:
* Anton Holmlund (LUF)
* Douglas Thor (MUF)
* Louise Hammargren (KDU)
* Emelie Nyman (CUF)

Kvällen fortsätter med ett ideologiskt quiz, under ledning av Timbros egna Hayek-experter Albin Zettervall och Rutger Brattström.
Anmäl dig här! ([link removed])

[link removed]


** Christian Sandström i Dagens Nyheter
------------------------------------------------------------

Förutspådde Northvolts konkurs – hade fel med tre dagar

– Jag är kanske Sveriges främsta olyckskorp och pessimist, men jag har aldrig varit i närheten av att greppa vidden av den bristande realism, vanskötsel och önsketänkande som vi sett med Northvolt. Betydligt fler borde ha gjort betydligt mer för att granska det här, säger han.
Köp Gröna bubblor här ([link removed])
[link removed]

[link removed]


** Andreas Bergh om spårbundenhet
------------------------------------------------------------

När kunde utvecklingen som ledde till Trump II lämpligen ha brutits? En nyttig övning på temat spårbundenhet är att ställa sig just den frågan. Det är lätt att i efterhand se en logik i händelseutvecklingen: hur det kalla krigets slut ledde till en liberal glädjeyra, som med tiden fick en backlash… Läs vidare här! ([link removed])

…och köp boken här ([link removed])


** Timbros poddar – nya avsnitt!
------------------------------------------------------------
[link removed]

Ursäkta min (invandrar-)svenska! ([link removed])

När Kaj vinner Melodifestivalen är denna finlandssvenska grupp ensamma om att sjunga på svenska – säger det något eller inget alls om svenskans roll för gemenskapen?

Andreas Johansson Heinö, Anna Linder och Johanna Grönbäck klurar kring språk, gemenskap, integration och lite annat.
[link removed]

Hur kommer det gå för Amerika? ([link removed])

Ett samtal om Bob Dylan, USA och Moderaterna. Är vi alla européer nu?

Ett samtal med PM Nilsson, Alexandra Ivanov Hökmark, Fredrik Kopsch och Catarina Starfelt.

[link removed]
[link removed]
[link removed]

Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])