Läs det här mailet i din webbläsare ([link removed])


** Lars Trägårdh och de sju besvikna Stockholmsresenärerna
------------------------------------------------------------

En av sämsta invändningarna mot en kulturkanon är att det skulle vara vanskligt att välja ut de relevanta verken. Det är förstås nonsens. Allt som krävs är självförtroende.

Mitt favoritexempel är, som så ofta annars, Jerry Lee Lewis. Knappt halvvägs genom karriären tvekade han inte att placera sig själv på den amerikanska sångtraditionens allra översta hylla: “There have been many great performers, but only four great stylists—Al Jolson, Jimmie Rodgers, Hank Williams, and Jerry Lee Lewis.”

Svårare än så behöver det inte vara.

Om man nu inte får för sig att blanda in andra kriterier än kvalitet.

Vilket råkar vara precis vad den svenska regeringens kulturkanonutredare Lars Trägårdh har gjort. Ända sedan starten har han tydliggjort att hans utredning kommer att tillämpa ett brett kulturbegrepp, antropologiskt snarare än estetiskt. Det handlar mer om att lista verken - om det nu ens är verk som ska listas - som har format Sverige, alltså det som historiker brukar kalla nationsbyggande, än om att välja de allra bästa.

Trägårdh har likaså varit angelägen om att arbetet med kanon inte ska vara ett renodlat expertprojekt. Allmänheten har nog minst lika mycket att bidra med som den intellektuella eliten, menar han.

Sådant prat väcker förhoppningar.

Det vilade en således en doft av lokaltidningsbesvikelse över DN:s artikel ([link removed]) i måndags om de sju representanterna för Sveriges fem nationella minoriteter som rest till Stockholm för att få träffa utredaren och berätta vilka verk de hoppades få med.

Trägårdh hade, högst motvilligt men i linje med förordningarna, bjudit in representanterna till ett informationsmöte. Han lät dock snabbt deltagarna veta att han betraktade mötet som onödigt. Hela hans idé om en kanon är oförenlig med det grupptänkande som minoritetspolitiken vilar på. “Jag är mer intresserad av intelligenta individer än representanter för olika intressen”, hade han sagt till den lilla delegationen.

Trägårdhs agerande utgör “ett fortsatt förtryck”, enligt Anette Kohkoinen, vice ordförande i Svenska tornedalingars riksförbund-Tornionlaaksolaiset, som enligt DN rest 80 mil för mötet.

Anders Eriksson från Sverigefinländarnas delegation oroades å sin sida över vilka verk som riskerade att lyftas fram om inte hans grupp fick sista ordet: ”Tänk om den sverigefinska litteraturen skulle representeras av Svinalängorna. Det är en väldigt bra bok, men den befäster bilden av att finnar super och slåss. Det vore förfärligt.”

En kanon får alltså gärna bestå av bra böcker men det måste vara böcker som ger en trevlig bild av respektive samhällsgrupp.

Jag känner igen resonemangen från de reaktioner som följde på det seminarium på Bokmässan i Göteborg som Timbro arrangerade tillsammans med Katalys för en månad sedan. Varför saknade vissa grupper representanter i panelen, undrade en journalist från SVT. Jag svarade något i stil med att vi inte tänkte i gruppkategorier utan eftersträvade en intressant idépolitisk debatt mellan fristående intellektuella.

Intelligenta individer, inte representanter för gruppintressen. Tydligen väldigt kontroversiellt.

Av bara farten dömer Trägårdh i samma DN-intervju ut hela den svenska minoritetspolitiken. Det är något överilat. På totalen är den trots allt ganska väl avvägd och mindre omfångsrik än man kan tro, givet debatten. Jämfört med många andra länder har Sverige få inslag av grupprättigheter. Fokus är, med all rätt, på stöd till minoritetsspråken, inte till de etniska/nationella grupperna. Identitetspolitiken sitter främst i huvudet hos individer, varav många jobbar inom organisationer och myndigheter med visst inflytande. Men i lagtexten regerar ännu de medborgerliga, universalistiska idealen.

Kritikerna av kanonutredningen har sedan starten försökt göra gällande att det är ett nationalistiskt projekt. Några upprörda minoritetsröster tas nu till intäkt för att så skulle vara fallet, att Trägårdh och regeringen skulle ägna sig åt att dra gränser för svenskheten och att udden skulle vara riktad mot minoriteterna. I en oförskämt konspiratorisk text i Göteborgs-Posten ([link removed]) framställer Mats Kolmisoppi utredningen som ett smutsigt beställningsjobb: “ifrågasättandet av de nationella minoriteternas ställning kommer till slut att göra det lättare att bedriva en konservativ och marknadsliberal politik”.

Det är som om tjugo års kritik mot identitetspolitiken inte har ägt rum. I Sverige har denna visserligen haft en liberal slagsida men internationellt har vänsterröster varit minst lika tongivande. Hur kan detta vara okänd materia för en kulturskribent?

Det förefaller också något onödigt med den gissningslek som omgärdar Trägårdhs intentioner. Det är ju bara att läsa valfri intervju, han har gjort ganska många, så framträder en, faktiskt, både koherent och välgrundad idé om det projekt han håller på med.

Anders Lindberg ([link removed]) vet förstås redan nu att “slutprodukten helt kommer att sakna legitimitet”. Tänka sig. Själv blir jag mer nyfiken ju mer jag läser.

***

I förra veckans nyhetsbrev skrev jag om regeringens planer på att undersöka värderingar bland invandrare: “Den stora utmaningen är nämligen inte att samla in ny kunskap utan att veta vad vi ska göra med det vi redan vet”. I SvD-podden Ledarredaktionen (17 oktober) tog Andreas Ericson över stafettpinnen och ställde just denna fråga till ansvarig minister, Mats Persson. Ni kan lyssna här ([link removed]) och själva avgöra om ni tycker att hans svar övertygade.


** LANSERING I GÖTEBORG:
Kontinuitet och förändring av Olof Hallonsten och Anna Persson
------------------------------------------------------------

Samtiden tycks besatt av det ögonblickliga: I kultur, politik och samhällsdebatt överdrivs individuella prestationer och snabba, omvälvande händelser. Detta trots att samhällsvetenskapen sedan länge har understrukit betydelsen av historiska utvecklingslinjer, och gång på gång visat att beslut idag är starkt präglade av tidigare händelser. Med andra ord: att samhällsutvecklingen är spårbunden.

Välkommen till lanseringen av Kontinuitet och förändring – Essäer om spårbundenhet i samhället där vi samlar essäer av forskare, i allt från statsvetenskap och sociologi till språkvetenskap och stadsbyggnad, som alla undersöker spårbundenhet inom sina respektive discipliner.

Praktisk information:

Datum: tisdagen 3 december
Tid: samtalet pågår 18:00-19:00, lättare förtäring och dryck serveras från 17:30
Plats: Contrast Public House, Tredje Långgatan 16, Göteborg.

Evenemanget är kostnadsfritt, men anmälan är obligatorisk.

Anmäl dig här! ([link removed])


** Liberal Debatt: “…Staden i den svenska romanen…fungerar som en påminnelse om att det borgerliga stadslivet ändå är eftersträvansvärt”
------------------------------------------------------------

“Men däri ligger nog storheten i Staden i den svenska romanen. (Nästan) ingen av de många romanförfattarna som avhandlas i antologin är ute efter att skriva stadspastoral. Snarare skildrar de staden som en plats i ständig förändring – en plats där möjligheter finns, men också faror.

Förhoppningsvis kan Staden i den svenska romanen genom att ta fasta på denna känsla – paradoxalt nog – fungera som en påminnelse om att det borgerliga stadslivet ändå är eftersträvansvärt. Att stadens mångfald är att föredra framför den provinsiella glesbygden och villaförorternas inskränkthet.

Men också att den är värd att bevara när det som Per Hagman kallar proseccoproletariatet hotar den inifrån och riskerar att reducera staden till döda köpcentra och korridorer av Bröd & Salt.” skriver Love Frisell i Liberal Debatt ([link removed]) .

Beställ boken här! ([link removed])


** Thérèse Juel i Antipodden om Karl Hedin
------------------------------------------------------------

I september lanserade vi Miljardären i skottlinjen – Rättvisans jakt på Karl Hedin av Thérèse Juel. Förra veckan valde industrimannen Karl Hedin att stämma den svenska staten och begära skadestånd för de grova fel han anser sig ha blivit utsatt för. I podden berättar Thérèse Juel mer om sin nya bok och hur Karl Hedin har behandlats av rättsväsendet.

Lyssna på podden på Spotify, här! ([link removed]) Vill du lära dig mer om fallet som kan komma att dominera debatten de kommande månaderna?Beställ boken här! ([link removed])


** Vill du förstå presidentvalet i USA? Här är två böcker du måste läsa!
------------------------------------------------------------


** Presidentvalet 2024 och demokratin i Amerika av Hans Bergström
------------------------------------------------------------

Fokus: ([link removed]) “Ingen annan bok på svenska förklarar dagens amerikanska politik bättre.”, skriver Johan Hakelius i Fokus.

Therese Larsson Hultin i SVD: “…i högsta grad läsvärd.”

Smedjan: ([link removed]) “Hans Bergström är precis den guide till amerikansk politik och årets presidentval som vi svenskar behöver.”

Sydöstran: ([link removed]) ”Presidentvalet 2024 och demokratin i Amerika” (Timbro) som ger en bredare bild av vad som händer i USA än vad vi vanligtvis får oss serverat i det svenska rapporteringsflödet.”

Kongressen podden: “…den fenomenala boken av Hans Bergström inför valet som är utgiven på Timbro förlag…”

Fri-tanke podden: ([link removed]) "Det var otroligt lärorikt att läsa den här boken. Man lär sig otroligt mycket om hur det amerikanska politiska systemet fungerar."

Beställ Presidentvalet 2024 och demokratin i Amerika hä ([link removed]) r!


** 50 historier om USA
------------------------------------------------------------

Alla svenskar påverkas ständigt av impulser från USA. Men vad vet vi egentligen om de olika delstaterna?

I 50 historier om USA tar Anders Johnson ett bredare grepp om USA:s inre förhållanden än vad som tidigare gjorts i den svenska litteraturen om USA. Delstat för delstat skildrar han USA:s historia, med fokus på politik, ekonomi och kultur. Vi får veta hur delstaterna brukar rösta, var olika företag har grundats och hur delstaterna skildrats i film, litteratur och musik.

Här kommer ett par recensioner av boken:

”50 historier om USA är genomarbetad och späckad med intressanta fakta utan att för den skull kännas tung. Citat, snygga illustrationer och bilder blandas med text och boken passar lika bra att läsa från pärm till pärm som att plocka fakta ur när den amerikanska presidentvalrörelsen på allvar tar fart i höst.”

– Christina Glassel, Tidningen NU


”Författaren lyckas väl med sitt syfte och bidrar till att öka kunskapen om delstaterna. 50 historier om USA har en tilltalande layout med ett slösande rikt bildmaterial som tillsammans med den genomarbetade och klara strukturen stimulerar läsningen. Den pedagogiska utformningen underlättar dessutom möjligheten att göra jämförelser mellan delstaterna. En kortfattad sammanfattning över USA:s historia och statsskick med en förteckning över presidenter och vicepresidenter samt ordförklaringar och person- och sakregister underlättar läsningen. Denna väl genomarbetade och lättlästa bok vänder sig till en bred samhällsintresserad allmänhet med intresse för amerikansk historia och politik. Boken är ett utmärkt komplement till övrig information inför och under den kommande presidentvalskampanjen.”

– Christer Olsson, BTJ, 5 av 5.

Beställ 50 historier om USA här! ([link removed])


** Snart är det essävecka på Timbro förlag!
------------------------------------------------------------

Håll utkik på vår hemsida nästa vecka för då är det essävecka hos oss på Timbro förlag. Under essäveckan säljer vi essäer och olika essäpaket till nedsatta priser. Start på måndag!


** Stridsflygplan och föräldraförsäkrings-fällan i senaste avsnittet av Inre Kabinettet
------------------------------------------------------------

Är baby-bust:en Steve Jobs fel och är partierna mer överens än någonsin? Det är några av diskussionspunkterna i ett samtal med PM Nilsson, Catarina Starfelt och Alexandra Ivanov Hökmark .

Podden hittar du här, på Spotify ([link removed]) .
[link removed]
[link removed]
[link removed]
Logo
Du får det här nyhetsbrevet för att du har anmält intresse för att få nyhetsutskick från Timbro förlag.
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])