Tack för det gångna året!

Kära läsare,

Nu när vi lämnat 2025 bakom oss vill vi inleda det nya året med ett stort och varmt tack. Tack för att ni läser, diskuterar, ifrågasätter och sprider våra böcker och texter.

2025 blev ett produktivt år. Totalt gav vi ut 35 böcker: 27 nya titlar samt 8 återutgivningar i pocket. Vi är också mycket glada över att vårt veckovisa nyhetsbrev översteg 10 000 läsare, ett kvitto på att intresset för idédebatt, ideologi och litteratur är efterfrågat och växer.

Under året har även själva förlaget vuxit. Från att ha varit fyra är vi nu fem i besättningen, med Catarina Starfelt som senaste tillskott.

Med detta i ryggen seglar vi ut i 2026 med stor nyfikenhet och med höga ambitioner. Vi ser fram emot att fortsätta ge ut böcker som skärper tankarna, vidgar perspektiven och tar samtiden på allvar. Och det skulle vi inte kunna göra utan er läsare.

God fortsättning, vi ses i det nya året!

Vänliga hälsningar,

Gänget på Timbro förlag.

Några av vårens böcker

Ideologipodden

Hur långt sträcker sig rätten att bruka sin skog? Hur tungt ska hänsynen till rödlistade arter väga? Vem har rätt att stoppa en avverkning – och var går egentligen gränsen mellan äganderätt och allmänintresse? Det finns många frågor, men har vi lika många svar?

Poddar du kanske missat från mellandagarna!

Jens Liljestrand recenserar Henrik Dalgard i Expressen

”När näringslivskramaren blir gammal blir han marxist” är en formulering som dyker upp i skallen när jag läser Henrik Dalgards litteraturhistoriska genomgång ”Poesin, publiken och pengarna”. Parafrasen haltar förvisso, Dalgard är med sina 27 år knappast gammal (men har redan bland annat en master i idé- och lärdomshistoria och några år inom den moderata politiken under bältet). Men det finns något fascinerande i att näringslivets tankesmedja Timbro i allt högre grad ägnar sig åt litteratursociologisk fördjupning, nu senast i Fredrik Segerfeldts postkoloniala analyser av nordafrikansk litteratur i ”Från Casablanca till orten” (2023).

Ambitionen att förstå samhället med hjälp av skönlitteratur, att genom fiktionen få syn på politiska, kulturella och ekonomiska förändringar, är en paradgren inom svensk litteraturvetenskap. Den etablerades av bland andra akademiledamoten Henrik Schück (1855–1947) och vidareutvecklades av Lars Furuland (1928–2009) och Johan Svedjedal, de senare professorer vid avdelningen för litteratursociologi vid Uppsala universitet…

Läs hela texten i Expressen här!

Olle Torpmans bok omnämnd i DN

För några år sedan citerade Ulf Kristersson (M) skribenten och före detta S-politikern Widar Andersson: ”Bry dig, bilda dig och betala för dig.” Påbuden går ut på att alla har ett ansvar – såväl för sig själva och sin omgivning som för det gemensamma.

Det är ett ganska klassiskt budskap, som många skriver under på. Inte minst borgerligheten brukar knappast se med blida ögon på den som förstör eller försöker ta springnota på andras bekostnad.

Men det finns ett tydligt undantag, där högern kastat ansvarsprincipen överbord: utsläppen av växthusgaser. Numera betraktas det från borgerligt håll i det närmaste som en rättighet att släppa ut så mycket man vill utan att betala ordentligt för det, trots att varje ton orsakar både kostnader och skador för andra. Inställningen är inte bara respektlös mot de som drabbas av klimatförändringarna. Som Olle Torpman visar i boken ”En grön höger”, som kom ut tidigare i år på Timbro förlag, rimmar tillvägagångssättet dessutom illa med ideologierna som borgerligheten traditionellt bottnat i. Det gäller inte minst liberalismen, vars strävan efter frihet bara sträcker sig till den punkt där den börjar inskränka någon annans frihet. Och det gör milt uttryckt klimatförändringarna, som kan rubba hela vårt levnadssätt…

Läs hela texten i Dagens Nyheter här!

Lansering: Sveriges första nyliberaler

År 1867 bildades Nyliberala partiet. Det var politiskt och organisatoriskt nydanande och blev snabbt riksdagens radikalaste parti. Ideologiskt låg det nära den moderna nyliberalismen. Dessutom hade Nyliberala partiet en väpnad gren: Skarpskytterörelsen. Anders Johnson skildrar i denna essä om en bortglömd pusselbit i den svenska nyliberalismens historia.

Deltar i panelsamtal under lanseringen gör:

Matilda Molander – vd på den gröna och liberala tankesmedjan Fores och tidigare chefredaktör för Liberal Debatt.

Anders Johnson – skriftställare och har författat ett stort antal böcker, framför allt om svensk politisk och ekonomisk historia.

Catarina Starfelt – redaktör på förlaget, modererar samtalet

Mer info om lansering och panel kommer inom kort.

Dörrarna öppnar kl 08.00 då frukost serveras.
Samtalet drar igång 08.30 och pågår i max en timme.

Läs det här mailet i din webbläsare