Läs det här mailet i din webbläsare ([link removed])


** Moderaterna följer ju med i vänstersvängen
------------------------------------------------------------

När riksdagen i förra veckan samlades för partiledardebatt fortsatte diskussionen om Socialdemokraternas påstådda färd vänsterut. ”Den största vänstersvängen sedan löntagarfondernas dagar”, sade Ulf Kristersson, och pekade på karensdagar, arbetstider och bidrag.

Frågan är om det är så intressant, i sig, och om inte den påstådda vänstersvängen snarare är en del av en större trend – som även Moderaterna har följt med i.

En del i den traditionella konflikten mellan höger och vänster handlar om individ kontra kollektiv, varav det senare oftast i bemärkelsen stat. Den skiljelinjen tolkas ibland som att den traditionella högern är emot gemenskaper men handlar snarare, eller åtminstone oftare, om vilken tilltro man sätter till att en centralmakt kan planera och uppnå vissa mål, vilka medel som krävs för detta och på vems bekostnad det görs.

Det handlar delvis om vilken tilltro man har till statens förmåga. Och här går det att argumentera för att Moderaterna har gjort flera avsteg från sin tidigare syn.

När debatten om matpriser var som högljuddast bjöd finansminister Elisabeth Svantesson (M) in matjättarna på möte för att ”höra hur de ser på situationen”, som om marknaden har henne som chef. I frågan om arbetskraftsinvandring har den M-ledda regeringen anammat något som liknar den gamla LO-linjen. Arbetsgivare uppfattas inte längre själva vara bäst lämpade att avgöra vilka personer de ska rekrytera till sina arbetsplatser, i stället har man infört och höjt ett lönegolv till nivåer som ligger över svensk medianlön. Undantag kan göras för bristyrken – men vilka dessa ska avgöras av myndigheter, inte av dem som verkar på marknaden.

I frågan om energi märks ett planekonomiskt synsätt. Marknadsmekanismer får stå tillbaka för att kärnkraft ska levereras på just det sätt som man centralt anser bäst. Det tycks vara för komplicerat för att marknaden ska lyckas – och tycks som att staten har bättre förmåga att tänka, verka och lyckas långsiktigt. Det är en industripolitikens återkomst på flera fronter.

I valfrihetsfrågor tycks man allt oftare ifrågasätta pluralistiska utfall.

Det finns argument för den sortens politik. Men för påstådda liberalkonservativa innebär det ett perspektivskifte. Från ett fokus på en frihet som låter beslut fattas av dem som berörs av dem, till ett fokus på en ordning som man menar kan och bör avgöras och regleras centralt.

Ett närbesläktat tankegods finns i det aktuella förslaget i att ge regeringen större befogenheter vid krig och kris. Här vill man införa undantagstillstånd och försämra maktdelningen. Bedöms Sverige befinna sig i en ”allvarlig fredstida kris” ska regeringen, utan riksdagens godkännande, kunna inskränka yttrande- och demonstrationsfrihet liksom införa utegångsförbud och möjliggöra frihetsberövanden.

Bilden är att centralmakten har förmågan om den bara får chansen. I fallet med undantagstillstånd har bland andra Timbro-kollegan Adam Danieli kärnfullt påpekat ([link removed]) att det under exempelvis pandemin var en styrka för svensk pandemihantering att vi inte kunde utlysa undantagstillstånd, att själva grunden för att de åtgärderna blev (åtminstone relativt) balanserade var just maktdelningen och den öppna debatten. Det faktum att kunskaper och perspektiv var skilda var en styrka.

Maktdelningsprincipen är särskilt viktig i frågor om rättsstat och demokrati, men giltig även i frågor om ekonomi. Också marknaden är en form av delad makt, där förmågor, insikter och medel är spridda bland många.

Anledningen till att statens makt ska vara begränsad handlar dels om demokrati, dels om effektivitet – eftersom centralmakten saknar förmågan.

Politiskt finns det en global trend som ropar på den stora statens återkomst ([link removed]) . Den är stundtals förståelig i tider av många och stora kriser. Det finns en trygghet i en handlingskraftig (oftast) man som tydligt pekar ut en riktning. Och i ett svenskt sammanhang har Moderaterna dessutom på sin tidigare fria högerflank nu ett stort parti som i sin syn på staten tror på den som både mål och medel.

Det är trender som påverkar vad många uppfattar som politiska problem och politiska svar. Ett mindre ängsligt parti borde kunna formulera något eget. Om man ska varna för andras vänstersvängar kan man börja med att kolla var man själv har hamnat.

***

Det har gått en vecka sedan världen förlorade en del av sin färg i och med Ulrica Schenströms bortgång. I allt hon gjorde sprakade färgerna: Hon var smart, kunde se runt hörn och hade ett outsinligt engagemang för att få andra att fatta och att skärpa sig. Och så hade hon ett skratt som visste att ta sin plats, och hon var busig och generös. Fredrik Johansson formulerade det träffsäkert och vackert som att det säger en hel del ”att Ulrica tog sig dit hon kom genom att vara den person hon var och genom de egenskaper hon hade”. För henne fanns det ingen mall. Det fanns visioner (och vi skulle helst ha nått dem i går). Hon rörde sig som i en annan hastighet än många andra, vad hon gjorde på en dag gör andra på en vecka.

Hon var en typisk studentförbundare, fostrad i Fria Moderata Studentförbundet: Glad i debatten och mån om att låta argumenten ta plats – samtidigt som hon också var övertygad om att det, förstås, var hon som hade rätt.

Att Ulrica är död är en bottenlös sorg och förlust. Men i de spår hon lämnat lyser färg.

***

/Johanna Grönbäck
, redaktör. Följ på Twitter: @JohannaGronback ([link removed])

Länk till texten här ([link removed])

Kan kulturell mobbning lösa läskrisen? ([link removed])

Läsandet sägs vara i kris – samtidigt som fenomen som BookTok driver unga till den fysiska bokhandeln. Är det finare att läsa klassiker än samtidsromans? Är BookTok en räddning eller ett hot mot litteraturen?

I veckans avsnitt diskuterar Anna D. Linder om böcker och bildning med Henrik Dalgard, frilansande skribent och Silva Mertsola, doktorand i politisk teori. I samtalet om kulturellt snobberi och bokens framtid gräver vi oss ned i svenskarnas läsvanor och frågar oss vad "bildning" egentligen betyder i en tid av ljudböcker och passiv kulturkonsumtion.
[link removed]
Lyssna här ([link removed])


** KOMMANDE: Forskaren som förutspådde Northvolts kollaps
------------------------------------------------------------


[link removed]

Christian Sandströms nya bok Northvoltkraschen ([link removed]) handlar om det ökända batteriföretagets undergång. Christian är forskaren som i september 2024 förutspådde att Northvolt skulle gå i konkurs inom ett halvår och fick fel med tre dagar.

Han har tidigare publicerat sex böcker om grön omställning och mer än 20 vetenskapliga artiklar i ämnet. Läs mer om boken som kommer ut i augusti 2025 på förlagets hemsida ([link removed]) via länken nedan!


Läs mer här! ([link removed])

[link removed]

Fredrik Segerfeldt har skrivit en tänkvärd ny bok, ”Efter industrin – friare, rikare, grönare ([link removed]) ” (Timbro förlag), där han just visar hur mycket bättre det har blivit i det postindustriella samhället. Inte minst har vi mycket mer att välja mellan nu än förr. Tänk underhållning, mat, kommunikationer, kläder … Läs hela texten i Kristianstadsbladet här ([link removed])
Köp boken här ([link removed])


** Kommande titlar
------------------------------------------------------------


[link removed]
[link removed]

[link removed]


** Missa inte Timbro under Almedalsveckan
------------------------------------------------------------

Med seminarier om landets ekonomiska utmaningar och tillväxt, om Trumps idéer och USA:s framtid och om musikgenren som format Sverige – dansband! Våra seminarier är öppna för alla intresserade och erbjuder djupgående diskussion, insiktsfulla perspektiv och möjlighet till dialog. Kom och var en del av samtalet!


Se programmet här ([link removed])
Köp boken “Kramgoa texter“ här ([link removed])
[link removed]


** Timbros poddar – nya avsnitt!
------------------------------------------------------------
[link removed]

Kan kulturell mobbning lösa läskrisen? ([link removed])

I veckans avsnitt diskuterar Anna D. Linder om böcker och bildning med Henrik Dalgard, frilansande skribent och Silva Mertsola, doktorand i politisk teori. I samtalet om kulturellt snobberi och bokens framtid gräver vi oss ned i svenskarnas läsvanor och frågar oss vad "bildning" egentligen betyder i en tid av ljudböcker och passiv kulturkonsumtion.
[link removed]

Allt om Moderaternas inre liv ([link removed])

PM Nilsson och Alexandra Ivanov Hökmark om varför högern vinner valet.

[link removed]
[link removed]
[link removed]

Logo
You were subscribed to the newsletter from Timbro
Vår besökadress:
Timbro förlag
Kungsgatan 60
111 22 Stockholm
Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan uppdatera dina inställningar ([link removed]) eller avsluta din prenumeration ([link removed])