AI och satelliter i en ganska trist repris
Sputnik 1 var inte större än en badboll och vägde drygt 80 kg. När den sköts upp, en oktoberdag 1957, var det första gången som ett människotillverkat föremål sattes i omloppsbana runt jorden. Den sovjetiska satelliten blev en succé.
I USA blev man tagen på sängen. Man hade inte förutsett framgången och kom tillsammans med övriga väst att känna oro kring en upplevd teknisk klyfta. Det ledde till vad man nu kallar Sputnikkrisen och startskottet för kalla krigets rymdkapplöpning.
I dagarna har många dragit paralleller till 1950-talet, rentav kallat den kinesiska utvecklingen på AI-området för ett nytt Sputnikögonblick. Tillvaron blir nästan politiskt cyklisk. Huvudaktörerna är visserligen till hälften skiftade och tekniken är en annan, men det är ett kallt krig och en kapplöpning där teknisk innovation blir del i geopolitiska strategier. Men känslan av en historiens repris är förstås begränsad, inte minst med tanke på den destruktiva kraft till man som innehar USA:s presidentämbete och på att Europas närhet till USA har förändrats.
Och så med tanke på tekniken som sådan.
Den kinesiska AI-modellen Deepseek har skapat rubriker, skakat börser och chockat väst genom att göra entré som ett resurseffektivare alternativ till amerikanska tjänster som ChatGPT. Det ska inte överdrivas, AI:n är konstaterat bra, men själva modellen innehåller inga vetenskapliga framsteg och den verkar bygga på amerikansk och dessutom mer avancerad hårdvara än vad företaget själva påstår.
Men Deepseek är likväl en av de mest nedladdade apparna. Kanske är det många som laddar ner den för att testa programmet snarare än för att långsiktigt använda det, men det finns ändå skäl att fundera på vad det kan innebära om Kina på sikt har en ledande AI-modell, eller kanske rentav den ledande AI-modellen.
Den sparar och hanterar information, genererar, sållar och sätter samman sekvenser av ord. Och allt görs i det Kina som censurerar och gör anspråk på en annan världsordning.
Utvecklingen av Deepseek hade kunnat handla om företag som genom konkurrens erbjuder bättre produkter och tjänster till kunder och därigenom skapar bättre förutsättningar för andra innovationer. Och det stämmer förstås delvis. Men det handlar också om information och om att sprida idéer.
Och det gör Deepseek med stundtals uppenbar censur, stundtals försiktigare skevhet som förändrar bilder av vad som har hänt eller åtminstone förvirrar och skapar misstänksamhet. Deepseek svarar inte alls på frågor om vad som hände på Himmelska fridens torg 1989, men på många andra svarar den fel eller vagt.
Den sortens snedvridning kan få stora konsekvenser när tjänsten samtidigt är ett billigare alternativ till de västutvecklade AI-modellerna. I väst spelar tillgängliggörandet av Kinas världsbild kanske mindre roll, i andra delar av världen desto större. AI-modellerna är också en form av soft power.
Vänder man blicken mot USA med de glasögonen på sig, går det att förstå varför så pass stor del av techvärlden slöt upp bakom Republikanerna: För att de såg behovet av avregleringar som existentiellt.
Det är också vad som ofta har visat sig historiskt framgångsrikt, nämligen ett gott företagsklimat. Mattias Svensson skriver om det i SvD, att en av USA:s styrkor har varit att utveckla tekniker som andra egentligen var först med. Men i USA har man kunnat ta det vidare, tack vare ett gott företagsklimat och villiga investerare. Det särskiljer dem från länder som forna Sovjetunionen och dagens Kina där man oftare koncentrerat sig på riktade politiska satsningar. Det kan ge vissa framgångar, men de blir isolerade.
AI är inte vilken teknik som helst, men det är en utveckling som den demokratiska delen av världen måste vinna. För att göra det är förutsägbara regler och ett gott företagsklimat den sannolikt viktigaste grunden.
Sputnik 1 stannade i sin omloppsbana i tre månader. När den återinträdde i Jordens atmosfär brann den upp.
***
För inte så länge sedan var Stockholm världens techcentrum. Läs gärna Pär Isakssons Stad i världen: Stockholm, fibern och techundret om hur Sverige tidigare gjort för att vara i framkant. Eller bläddra i Kreativ förstörelse – Joseph Schumpeter i urval för reflektioner om hur kapitalismen alltid utmanar den ekonomiska ordningen.
/Johanna Grönbäck, redaktör. Följ på Twitter: @johannagronback
Länk till texten här!
